Staying well while staying at home

Posted Posted in Acceptance and Commitment Therapy, Coping, Habit, Mental Health, Planning, Routines, Self-monitoring, SMART Goals

By Dr Federica Picariello and Professor Rona Moss-Morris, King’s College London, the UK.

Within weeks around the world, daily life dramatically changed, and uncertainty seized our future in the wake of the COVID-19 pandemic. Beyond the immediate and urgent need to slow down the spread of COVID-19 through rapid and widespread behavioural change (i.e., self-isolation, social distancing, and quarantine), the impact on mental and physical wellbeing needs to be considered to allow early intervention and mitigate the longer-term consequences.

(more…)

How to maintain health behaviours long term?

Posted Posted in Habit, Motivation, Self-monitoring, Self-regulation

By Dominika Kwasnicka, SWPS University, Poland and University of Melbourne, Australia

The ultimate goal of health promotion programmes is to promote long-lasting change and health care professionals can play a role and help patients to improve their health outcomes and maintaining behaviour change. We know that health behaviour change is difficult to initiate and it can be even more challenging to maintain in the long term. One big question in health psychology is why maintenance is so difficult. 

(more…)

Sluta vara en struts! Fördelarna med att hjälpa människor övervaka sina framsteg

Posted Posted in Self-monitoring

Av: Thomas L. Webb, Department of Psychology, The University of Sheffield, the UK

Hur går det med ditt mål, att minska din sockerkonsumtion och tappa 10 kg? Antagligen vet du inte – du kanske inte ens vill veta. I situationer som dessa tenderar vi människor att bete oss som strutsar och begrava våra huvuden i sanden, undvikandes eller avvisandes information som skulle hjälpa oss att övervaka våra målframsteg. Forskning om detta ”strutsproblem ” tyder på att vi ofta inte håller reda på våra framsteg (t.ex. genom att väga oss) till viss del för att sådan framstegsövervakning får oss att må dåligt över vår nuvarande status – vi väger mer än vi hoppats och vi äter fortfarande för mycket socker. Teori och forskning tyder dock på att framstegsövervakning hjälper oss människor att identifiera skillnaden mellan vårt nuvarande och önskade tillstånd, och att skillnaden kan motivera oss att handla. Genom att undvika framstegsövervakning gör vi det svårare att identifiera behovet av att agera och svårare att upptäcka vilka handlingar som har bäst effekt. Att förstå ”strutsproblemet” gör det därför möjligt för sjukvårdspersonal (och andra) att hjälpa människor att framstegsövervaka. Vi har hittat starka bevis på att när vi stödjer människors framstegsövervakning hjälper detta dem att uppnå mål inom en rad domäner.

(more…)

Beteendevetenskapens insikter för COVID-19-pandemin

Posted Posted in Communication

Av Shane Timmons, Economic and Social Research Institute, Irland

Regeringar över hela världen har mobiliserat för att försöka kontrollera spridningen av det nya coronaviruset. Om insatserna ska lyckas är dock individuella beteenden avgörande. Vi – beteendeforskningsenheten vid Ekonomiska och sociala forskningsinstitutet i Dublin – samarbetar med Irlands hälsomyndighet för att stödja deras insatser mot COVID-19-pandemin. Som en del av detta arbete har vi granskat över 100 vetenskapliga artiklar, börjat testa ksommunikationsmetoder för att bäst nå ut till allmänheten och samlat på oss insikter som som är relevanta för hälsopsykologiutövare. I vår samanställning fokuserar vi på litteratur inom tre områden som har varit centrala byggstenar i insatser världen över: handhygien, ansiktsberöring och isolering. Vi diskuterar också allmänna insikter om hur man kan motivera positiva beteende och kommunicera effektivt i en kris.

(more…)

Vikten av att utvärdera klienters hanteringsstrategier

Posted Posted in Assessment, Coping

Av Nadia Garnefski och Vivian Kraaij, Institutionen för klinisk psykologi, Universiteit Leiden, Nederländerna

”Rob har just hört att han har HIV (en negativ händelse). Han känner att han själv bär skulden för detta (självklandrande) och undviker därför att träffa sina vänner (tillbakadragande). Situationen gör honom sorgsen. När han sitter hemma kan han inte sluta tänka på sina känslor (grubblande) och känner att det som har hänt honom är en fullständig katastrof (katastrofiserande). Eftersom han känner sig sorgsen har han lite energi. Därför drar han sig undan ytterligare. Detta gör honom ännu sorgsnare. På detta sätt dras Rob in i en nedåtgående spiral.”

(more…)

Är dina klienter defensiva? Självbekräftelse kan i så fall vara till hjälp.

Posted Posted in Communication, Motivation, Self-affirmation, Self-efficacy

Av: Peter Harris och Ian Hadden, The Self-Affirmation Research Group, School of Psychology, University of Sussex, UK

Har du någonsin känt dig motvillig till att diskutera något du hellre vill ignorera? Kanske din förkärlek till något ohälsosamt som du äter alldeles för ofta eller din tendens till att undvika hälsokontroller? Du är inte ensam. De flesta människor tycker att de är ganska förnuftiga och kompetenta. Det kan därför kännas utmanande att få reda på att våra beteenden inte är riktigt förnuftiga eller att vi inte är kompetenta. Vi har även utvecklat en förmåga att motstå meddelanden vi helst inte vill höra.

(more…)

Strävan efter ditt bättre jag – en anledning till beteendeförändring

Posted Posted in Mental Imagery, Possible selves

Av: Winifred Gebhardt, Leiden University, Nederländerna

För ungefär nio år sedan bestämde jag mig för att bli vegetarian; beslutet skedde över en natt. Jag läste just då en roman där huvudpersonen förklarade att han inte kunde äta någonting “där ett hjärta slagit”. Dessa få ord slog ner som en blixt; jag insåg att det var exakt så jag kände mig! Jag slutade med en gång äta kött och fisk, och jag har sedan dess inte haft några problem att hålla mig till min nya diet. Det nya beteendet passade perfekt ihop med “den jag är”.

Å andra sidan brukade jag tidigare jogga regelbundet och kunde springa sju kilometer i sträck, men jag betraktade mig aldrig som en “sportig person”. Så fort jag stötte på ett hinder (t.ex. en förkylning) återgick jag snabbt till att bli en soffpotatis. Jag försöker inte längre vara “sportig”, men jag försöker gå en sväng när jag har tid under dagen. Jag betraktar istället mig själv som en “aktiv person”.

(more…)

N-of-1 studier: Vad kan vi lära oss genom att studera en enda försöksperson?

Posted Posted in Assessment, Interventions

Av Marie Johnston och Derek Johnston, University of Aberdeen, Scotland

Vårdpersonal söker ofta svar på frågor rörande en person, ett sjukvårdsteam, ett sjukhus, en region, etc. Det kan, till exempel, vara viktigt att ta reda på hur ofta en man med övervikt eller fetma småäter, när och var han småäter och om stress förstärker beteendet i fråga. Eller så kan det vara viktigt att ta reda på hur ofta sjukvårdspersonal i ett specifikt team glömmer att tvätta händerna i samband med patientmöten, om handtvättningen minskar när teamet är underbemannat och om uppmuntrande affischer på avdelningen ökar det önskade beteendet. Eller så vill man kanske bena ut varför kliniska misstag sker och om de sker oftare på vissa avdelningar eller inom vissa lönegrader. Eller – på en policynivå – så kan det vara meningsfullt att utvärdera om en ny förordning (t.ex. rökförbud på offentlig plats) har påverkat rökning på olika arbetsplatser.

Man kan försöka ta itu med dessa frågor genom att fråga folk vad de tror eller kommer ihåg, men det är bättre att fråga eller observera beteenden när de väl sker eftersom detta gör det lättare att undvika bias eller att folk helt enkelt glömmer bort vad som faktiskt hänt. Nya teknologiska redskap såsom smartphone appar gör det enkelt att följa vad som sker i realtid och en ”n-of-1” studie kan hjälpa dig att svara på ovanstående frågor.

N-of-1 studier är möjliga att genomföra när ett problem eller ett beteende kan mätas vid upprepade tillfällen för att undersöka förändring över en längre tidsperiod. Man kan sedan beskriva problemet och undersöka om det förbättras/förvärras under vissa förhållanden. Eller så kan man introducera en ny behandling och undersöka om den har en önskad effekt.

Det enklaste sättet att analysera data från n-of-1 studier illustreras i grafen i Figur 1. Detta är ett nödvändigt steg i varje n-of-1 analys och kan vara tillräckligt. Det finns även statistiska metoder för hur man hanterar data från n-of-1 studier. Mer komplexa metoder är under utveckling (t.ex. metoder för att undersöka dynamisk förändring).

(more…)

Träning för äldre: hur mycket är för mycket?

Posted Posted in Goal setting, Motivational interviewing, Self-monitoring

Av: Anne Tiedemann, The University of Sydney, Australia

“Brist på aktivitet ödelägger människans goda tillstånd medan rörelse och metodisk fysisk träning räddar och förvarar det” Platon, 400 f.Kr.

Det har länge varit känt att regelbunden fysisk träning är viktig för hälsan och välbefinnandet. Hälsofrämjande meddelanden riktar sig ofta till barn och ungdomar, med mindre fokus på vikten av fysisk aktivitet hos personer över 65 år. Men detta är en avgörande tid då det är extra viktigt att göra fysisk aktivitet till en del av vardagen.

(more…)

Att våga prata om vikt i patientmötet

Posted Posted in Communication

Av Jane Ogden, University of Surrey, Storbritannien

Det är knepigt att prata om vikt i patientmötet. Många patienter är trötta på att höra att ”det skulle vara bra om du kunde gå ner i vikt” varje gång de är i kontakt med sjukvården, oavsett om de har sökt vård på grund av halsont, screening för livmoderhalscancer eller ett misstänkt hjärtproblem. Dessa patienter har ofta upplevt en livstid av stigmatisering och tror att deras kroppsvikt är det enda sjukvårdspersonalen ser. Samtidigt som detta överensstämmer med många patienters upplevelse har andra inte ens tänkt tanken att deras vikt kan orsaka hälsoproblem och kan därför känna sig förolämpade eller förvånade om deras vikt tas upp i en hälsokonsultation. Några patienter vill helt enkelt inte höra, ignorerar vad som än sägs och tänker ”vad vet du om detta – du som är smal / tjock / för ung / för gammal” eller ”vetenskapen har alltid fel”. Därför krävs det att vårdpersonal noggrant väljer ’när’, ’hur’ och ’vad’ de diskuterar med personer som är överviktiga.

(more…)