Vikten av att utvärdera klienters hanteringsstrategier

Posted Posted in Assessment, Coping

Av Nadia Garnefski och Vivian Kraaij, Institutionen för klinisk psykologi, Universiteit Leiden, Nederländerna

”Rob har just hört att han har HIV (en negativ händelse). Han känner att han själv bär skulden för detta (självklandrande) och undviker därför att träffa sina vänner (tillbakadragande). Situationen gör honom sorgsen. När han sitter hemma kan han inte sluta tänka på sina känslor (grubblande) och känner att det som har hänt honom är en fullständig katastrof (katastrofiserande). Eftersom han känner sig sorgsen har han lite energi. Därför drar han sig undan ytterligare. Detta gör honom ännu sorgsnare. På detta sätt dras Rob in i en nedåtgående spiral.”

(more…)

Är dina klienter defensiva? Självbekräftelse kan i så fall vara till hjälp.

Posted Posted in Communication, Motivation, Self-affirmation, Self-efficacy

Av: Peter Harris och Ian Hadden, The Self-Affirmation Research Group, School of Psychology, University of Sussex, UK

Har du någonsin känt dig motvillig till att diskutera något du hellre vill ignorera? Kanske din förkärlek till något ohälsosamt som du äter alldeles för ofta eller din tendens till att undvika hälsokontroller? Du är inte ensam. De flesta människor tycker att de är ganska förnuftiga och kompetenta. Det kan därför kännas utmanande att få reda på att våra beteenden inte är riktigt förnuftiga eller att vi inte är kompetenta. Vi har även utvecklat en förmåga att motstå meddelanden vi helst inte vill höra.

(more…)

Strävan efter ditt bättre jag – en anledning till beteendeförändring

Posted Posted in Mental Imagery, Possible selves

Av: Winifred Gebhardt, Leiden University, Nederländerna

För ungefär nio år sedan bestämde jag mig för att bli vegetarian; beslutet skedde över en natt. Jag läste just då en roman där huvudpersonen förklarade att han inte kunde äta någonting “där ett hjärta slagit”. Dessa få ord slog ner som en blixt; jag insåg att det var exakt så jag kände mig! Jag slutade med en gång äta kött och fisk, och jag har sedan dess inte haft några problem att hålla mig till min nya diet. Det nya beteendet passade perfekt ihop med “den jag är”.

Å andra sidan brukade jag tidigare jogga regelbundet och kunde springa sju kilometer i sträck, men jag betraktade mig aldrig som en “sportig person”. Så fort jag stötte på ett hinder (t.ex. en förkylning) återgick jag snabbt till att bli en soffpotatis. Jag försöker inte längre vara “sportig”, men jag försöker gå en sväng när jag har tid under dagen. Jag betraktar istället mig själv som en “aktiv person”.

(more…)

N-of-1 studier: Vad kan vi lära oss genom att studera en enda försöksperson?

Posted Posted in Assessment, Interventions

Av Marie Johnston och Derek Johnston, University of Aberdeen, Scotland

Vårdpersonal söker ofta svar på frågor rörande en person, ett sjukvårdsteam, ett sjukhus, en region, etc. Det kan, till exempel, vara viktigt att ta reda på hur ofta en man med övervikt eller fetma småäter, när och var han småäter och om stress förstärker beteendet i fråga. Eller så kan det vara viktigt att ta reda på hur ofta sjukvårdspersonal i ett specifikt team glömmer att tvätta händerna i samband med patientmöten, om handtvättningen minskar när teamet är underbemannat och om uppmuntrande affischer på avdelningen ökar det önskade beteendet. Eller så vill man kanske bena ut varför kliniska misstag sker och om de sker oftare på vissa avdelningar eller inom vissa lönegrader. Eller – på en policynivå – så kan det vara meningsfullt att utvärdera om en ny förordning (t.ex. rökförbud på offentlig plats) har påverkat rökning på olika arbetsplatser.

Man kan försöka ta itu med dessa frågor genom att fråga folk vad de tror eller kommer ihåg, men det är bättre att fråga eller observera beteenden när de väl sker eftersom detta gör det lättare att undvika bias eller att folk helt enkelt glömmer bort vad som faktiskt hänt. Nya teknologiska redskap såsom smartphone appar gör det enkelt att följa vad som sker i realtid och en ”n-of-1” studie kan hjälpa dig att svara på ovanstående frågor.

N-of-1 studier är möjliga att genomföra när ett problem eller ett beteende kan mätas vid upprepade tillfällen för att undersöka förändring över en längre tidsperiod. Man kan sedan beskriva problemet och undersöka om det förbättras/förvärras under vissa förhållanden. Eller så kan man introducera en ny behandling och undersöka om den har en önskad effekt.

Det enklaste sättet att analysera data från n-of-1 studier illustreras i grafen i Figur 1. Detta är ett nödvändigt steg i varje n-of-1 analys och kan vara tillräckligt. Det finns även statistiska metoder för hur man hanterar data från n-of-1 studier. Mer komplexa metoder är under utveckling (t.ex. metoder för att undersöka dynamisk förändring).

(more…)

Träning för äldre: hur mycket är för mycket?

Posted Posted in Goal setting, Motivational interviewing, Self-monitoring

Av: Anne Tiedemann, The University of Sydney, Australia

“Brist på aktivitet ödelägger människans goda tillstånd medan rörelse och metodisk fysisk träning räddar och förvarar det” Platon, 400 f.Kr.

Det har länge varit känt att regelbunden fysisk träning är viktig för hälsan och välbefinnandet. Hälsofrämjande meddelanden riktar sig ofta till barn och ungdomar, med mindre fokus på vikten av fysisk aktivitet hos personer över 65 år. Men detta är en avgörande tid då det är extra viktigt att göra fysisk aktivitet till en del av vardagen.

(more…)

Att våga prata om vikt i patientmötet

Posted Posted in Communication

Av Jane Ogden, University of Surrey, Storbritannien

Det är knepigt att prata om vikt i patientmötet. Många patienter är trötta på att höra att ”det skulle vara bra om du kunde gå ner i vikt” varje gång de är i kontakt med sjukvården, oavsett om de har sökt vård på grund av halsont, screening för livmoderhalscancer eller ett misstänkt hjärtproblem. Dessa patienter har ofta upplevt en livstid av stigmatisering och tror att deras kroppsvikt är det enda sjukvårdspersonalen ser. Samtidigt som detta överensstämmer med många patienters upplevelse har andra inte ens tänkt tanken att deras vikt kan orsaka hälsoproblem och kan därför känna sig förolämpade eller förvånade om deras vikt tas upp i en hälsokonsultation. Några patienter vill helt enkelt inte höra, ignorerar vad som än sägs och tänker ”vad vet du om detta – du som är smal / tjock / för ung / för gammal” eller ”vetenskapen har alltid fel”. Därför krävs det att vårdpersonal noggrant väljer ’när’, ’hur’ och ’vad’ de diskuterar med personer som är överviktiga.

(more…)

Upplevd självförmåga: Tilltron till sin egen förmåga att nå ett särskilt mål kan hjälpa en att uppnå viktiga livsstilsförändringar

Posted Posted in Motivation, Self-efficacy

By Ralf Schwarzer, Freie Universität Berlin, Germany and SWPS University of Social Sciences and Humanities, Poland

Changing behavior may often be desirable but difficult to do. For example, quitting smoking, eating healthily and sticking to a physical exercise regimen all require motivation, effort, and persistence. While many psychological factors play a role in behavior change, self-efficacy is one of the most important.

(more…)

Telling stories about caring for others

Posted Posted in Social Support

By Irina Todorova, Health Psychology Research Center in Sofia, Bulgaria

Taking care of aging loved ones, who are perhaps in frail health, can be a complicated and confusing experience that is both gratifying and frustrating. Medical science is helping people live longer, healthier lives, and in some cases can slow down the cognitive decline that frequently come with age. The way that families care for older members, as well as the meaning of aging, dementia and caregiving varies across cultural contexts. Most people are aging at home as members of their communities, which has psychosocial benefits for the older person as well as for the different generations of family members. At the same time, caring for people with declining health is accompanied with physical effort, psychological strain, grief related to ongoing loss and possibly financial difficulties for the caregiver. (more…)

Motivation and the first steps toward physical activity

Posted Posted in Goal setting, Motivation, Self-regulation

By Keegan Knittle, University of Helsinki, Finland

Here’s a familiar story from primary care: an individual who would clearly benefit from more physical activity comes into the clinic. We discuss their physical (in)activity, and in the end, the person says they just aren’t motivated to change. What’s a clinician supposed to do? How can we motivate this person to at least consider changing their behavior for the better? Or better yet, how can we help them to form good intentions for being active?

(more…)

Positive psychology interventions at work

Posted Posted in Intervention design, Interventions

By Alexandra Michel, Federal Institute for Occupational Health and Safety, Germany and Annekatrin Hoppe, Humboldt Universität, Germany

Employees spend a major part of their waking time at work. It is no surprise then that reducing demands and increasing resources (e.g., autonomy, social support, self-efficacy) at work are important in promoting employees’ work-life balance, well-being and health. Over the last years, research has examined not only ways to repair the negative consequences of work stress, but also ways to promote resources to improve employees’ well-being at work. Especially, introducing positive psychology interventions to the workplace is a new avenue in the occupational health psychology field. Positive psychology interventions focus on building resources and preventing resource loss, and include activities that aim to cultivate positive feelings, behaviors and cognitions. In this blog post, we highlight three approaches that can help employees to build their resources and foster well-being at work.

(more…)