CommunicationMotivationSelf-affirmationSelf-efficacy

Är dina klienter defensiva? Självbekräftelse kan i så fall vara till hjälp.

Av: Peter Harris och Ian Hadden, The Self-Affirmation Research Group, School of Psychology, University of Sussex, UK

Har du någonsin känt dig motvillig till att diskutera något du hellre vill ignorera? Kanske din förkärlek till något ohälsosamt som du äter alldeles för ofta eller din tendens till att undvika hälsokontroller? Du är inte ensam. De flesta människor tycker att de är ganska förnuftiga och kompetenta. Det kan därför kännas utmanande att få reda på att våra beteenden inte är riktigt förnuftiga eller att vi inte är kompetenta. Vi har även utvecklat en förmåga att motstå meddelanden vi helst inte vill höra.

Att ignorera information om hälsorisker – som till exempel effekterna av att vara överviktig, röka eller att inte följa sin medicinering – kan dock tyvärr få allvarliga konsekvenser för både livskvalitet och livslängd. Så hur kan du som sjukvårdspersonal hjälpa dina klienter att acceptera information som de skulle föredra att ignorera? En teknik som kallas självbekräftelse kanske kan vara till hjälp.

En självbekräftelse är en handling som hjälper en att försäkra sig om att man är en bra och kompetent person. Denna försäkran minskar ens behov av att skydda sig mot hälsoinformation som antyder att man inte lever upp till dessa kvalitéer, vilket hjälper en att se informationen från ett mer objektivt perspektiv och att fokusera på informationens personliga relevans och implikationer. Detta kan i sin tur uppmuntra en till att vidta åtgärder för att ta itu med hälsorisken. Du kan läsa mer om teorin bakom självbekräftelse här.

Nästan vad som helst kan betraktas som en självbekräftelse, inklusive påminnelser om ens goda gärningar, speciella talanger, karaktärsstyrkor eller viktiga relationer. För närvarande är den mest undersökta tekniken för att inducera självbekräftelse en värderingsbekräftelse där människor svarar på frågor eller skriver om sina viktigaste värderingar (t.ex. att vara generösa eller ärliga).

Experimentella studier visar på att självbekräftelser kan fungera. I jämförelse med kontrolldeltagare så tenderar försöksdeltagare som blivit ombedda att självbekräfta (ofta bara vid ett tillfälle) att tro på hälsoinformation mer och känna sig mer redo for en förändring. Självbekräftelser har också resulterat i beteendeförändring flera månader senare. Fördelar med självbekräftelse har påvisats för ett brett spektrum av hälsobeteenden, inklusive alkoholkonsumtion, cigarettrökning, osäkert sex, konsumtion av kvicksilver i fet fisk, dopning i sport, frukt- och grönsakskonsumtion, fysisk aktivitet, tandtrådsanvänding och solskyddsanvändning. Vissa studier har funnit att effekten av självbekräftelse till och med kan vara starkast bland de som har svårast att ändra sig, till exempel personer som dricker eller röker mest eller är mest angelägna om att bli solbrända.

Forskningen kring självbekräftelse har främst studerat unga vuxna och icke-patientgrupper, men ett fåtal studier med patientgrupper har också utförts. Till exempel uppnådde hemodialyspatienter som ombads att komma ihåg tidigare handlingar av vänlighet förbättrad fosfatkontroll och högre vätskeintag i jämförelse med patienter som inte ombads att självbekräfta. Afroamerikanska patienter med hypertoni visade förbättrat läkemedelsintag efter att ha deltagit i en intervention med en självbekräftelsekomponent.

Så hur kan man använda självbekräftelse i praktiken? Föreställ dig att du har en konsultation där du vill leverera hälsoinformation som du tror kan utmana din klient, till exempel om de skadliga effekterna av cigarettrökning eller att inte ta sina mediciner som föreskrivet. Om du har 5-15 minuter tillgängliga och läskunnighet inte är ett problem kan du prova en enkel värderingsbekräftelse i början av konsultationen. Du kan be din klient att skriva ner eller verbalt beskriva sin viktigaste värdering och varför denna är viktig för dem, eller att fylla i några skattningsskalor som är speciellt utformade för att påminna om ens värderingar. När de har gjort detta kan du sedan leverera informationen om riskerna för rökning eller att inte ta sina mediciner.

Om tid eller läskunnighet är ett problem kan man använda ett kort frågeformulär som utvecklats för att inducera självbekräftelse. Några andra snabba tekniker har också nyligen utvecklats. Dessa inkluderar försök till att reducera värderingsbekräftelseövningen till några nyckelmeningar, använda värderingsfrågeformulär, integrera bekräftelsen med hälsoinformationen t eller hjälpa människor att bekräfta sig själva när de känner sig hotade. Dessa nya tekniker har hittills bara använts i några få studier och vi vet därför lite om hur väl de fungerar.

Du hittar några av dessa tekniker på resurssidan på vår webbplats om självbekräftelseforskning vid the University of Sussex (på engelska). Vi ger gärna råd om dessa och/eller andra självbekräftelsetekniker som du kanske överväger att använda.

Praktiska rekommendationer

  1. När bör jag använda självbekräftelse?

Överväg att använda självbekräftelse när du behöver ge en klient viktig hälsoinformation som du tror att de är benägna att ignorera eller avvisa. I så fall kan självbekräftelse öka sannolikheten för att de accepterar meddelandet och vidtar lämpliga åtgärder.

  1. Hur kan jag bäst använda mig av självbekräftelse i praktiken?

Det är bäst att använda självbekräftelse när du arbetar individuellt eller i små grupper och har tillräckligt med tid. I dessa fall kan du använda en av de värderingsbekräftelsemetoder som tidigare testats innan du levererar ett viktigt hälsomeddelande. På resurssidan på vår webbplats hittar du exempel på material (på engelska) som du kan använda.

Diskutera med din klient om hen föredrar att göra bekräftelseövningen privat eller med dig närvarande. Försök att uppmuntra dem till att själv välja att göra självbekräftelsen snarare än att kräva av dem att de gör övningen. Det finns evidens för att frihet att välja är viktigt för att interventionen ska fungera.

  1. Är det något jag bör jag vara försiktig med?

Se till att ditt hälsomeddelande är övertygande. En självbekräftelse bör uppmuntra dina klienter till att vara mer öppna, vilket innebär att de är mer benägna till att acceptera ett starkt meddelande, men det kan även innebära att de är mer benägna att avvisa ett svagt meddelande.

Använd självbekräftelse med de klienter som du tror annars skulle motstå ditt hälsomeddelande. Forskning visar att självbekräftelse kanske inte fungerar eller till och med är kontraproduktivt om klienten inte är defensiv i första hand.

Om du är osäker, sök råd – vi är här för att hjälpa till.

Översatt av: Dr Olga Perski och Adrian Stymne, University College London