Av Jane Ogden, University of Surrey, Storbritannien

Det är knepigt att prata om vikt i patientmötet. Många patienter är trötta på att höra att ”det skulle vara bra om du kunde gå ner i vikt” varje gång de är i kontakt med sjukvården, oavsett om de har sökt vård på grund av halsont, screening för livmoderhalscancer eller ett misstänkt hjärtproblem. Dessa patienter har ofta upplevt en livstid av stigmatisering och tror att deras kroppsvikt är det enda sjukvårdspersonalen ser. Samtidigt som detta överensstämmer med många patienters upplevelse har andra inte ens tänkt tanken att deras vikt kan orsaka hälsoproblem och kan därför känna sig förolämpade eller förvånade om deras vikt tas upp i en hälsokonsultation. Några patienter vill helt enkelt inte höra, ignorerar vad som än sägs och tänker ”vad vet du om detta – du som är smal / tjock / för ung / för gammal” eller ”vetenskapen har alltid fel”. Därför krävs det att vårdpersonal noggrant väljer ’när’, ’hur’ och ’vad’ de diskuterar med personer som är överviktiga.

När…

Människor spenderar en stor del av vardagen med huvudet i sanden och har en fantastisk förmåga att ignorera mycket av vad som sägs. Det första tricket till att nå ut till människor har därför att göra med val av tidpunkt. När det gäller någons vikt är det ofta bäst att försöka nå ut i samband med ett ’lärbart ögonblick’, t.ex. vid nya symptom såsom andfåddhet eller ledvärk; en ny diagnos av diabetes eller högt blodtryck; en viktig livshändelse såsom en ’betydande ålder’ eller pensionering; eller en livsaspekt som blivit svår, såsom att gå uppför trapporna, bära barn eller knyta skorna. Dessa lärbara ögonblick kan få folk att lyssna, så se till att du tar vara på detta och tar upp frågan om vikt när en patient nämner ett lärbart ögonblick.

Hur… 

Nästa del är inte lätt! Ska man säga ’tjock’, ’vikt’, ’övervikt’ eller till och med ’fetma’? Ska man vara försiktig och fråga ”är det OK om vi pratar lite om din vikt?” eller ska man våga vara mer direkt och säga ”du behöver gå ner i vikt”? Det råder delade åsikter om detta, men min tolkning av forskningsresultaten i ’The Psychology of Dieting’ är att: vårdpersonal är ofta räddare att närma sig frågan om vikt än patienter. Vårdpersonal bör därför ta upp frågan även om de instinktivt känner att det är ett svårt ämne att ta upp. Ordet ’fetma’ kan chocka patienter, men en liten chock (inte för stor!) kan ofta vara till hjälp. Varje enskild patient är unik; varje personalmedlem är unik; och varje patientmöte beror på dynamiken mellan två personer. Det handlar därför om att välja rätt ögonblick att ta upp ämnet och att välja ett tillvägagångssätt som du tror kommer att gynna patienten. Se till att du säger det du vill säga med värme och empati. Att säga ”visste du att övervikt kan orsaka högt blodtryck?” kan t.ex. vara användbart eftersom det kopplar ihop vikt med ett specifikt hälsoproblem. Eller att säga ”att gå ned i vikt kan hjälpa dig med din ryggvärk” är en bra början eftersom viktminskning är en uppenbar lösning till problemet. När konversationen väl har börjat, se till att du lyssnar noga till vad patienten säger och anpassa vad du själv säger i enlighet med patientens ordval. Detta kan hjälpa dig att bygga en god patientrelation, vilket leder till att patienten känner sig trygg och vill komma tillbaka för att fortsätta diskussionen. Du kan lära dig mer om detta genom att läsa om ’hälsosamma samtal’ och ’varje kontakt är betydelsefull’.

Vad…

Men sen då? Vad som händer härnäst kan avgöra hur framgångsrik patienten är i sin viktminskning. Hjälp patienten inse att deras vikt är problematisk; hjälp dem förstå att deras vikt är starkt kopplad till vad de gör (t.ex. beteenden och inte genetik, hormoner, mediciner eller staten – vad de nu tror på); gör det möjligt för personen att ändra sin livsstil; se till att de litar på dig och vill komma tillbaka; och se till att de så småningom känner sig redo att ändra sina beteenden.

Att gå ned i vikt tar sin tid. Det är viktigt att prata om vikt, men se till att ’när’, ’hur’ och ’vad’ som tas upp i konsultationen hjälper patienten att hålla ut, snarare än att vilja avsluta sitt försök till viktminskning innan det ens har börjat.

Praktiska tips

• När, hur och vad som sägs är viktigt
• Välj rätt tidpunkt – försök att diskutera vikt i anslutning till ett ’lärbart ögonblick’
• Anpassa vad du säger till patientens eget ordval och var inte rädd för att ta upp ämnet
• Hjälp patienten förstå att deras vikt är starkt kopplad till vad de gör – men med medkänsla och utan skuldbeläggning

Översatt av Dr. Olga Perski, University College London, UK