{"id":1666,"date":"2020-04-10T17:20:39","date_gmt":"2020-04-10T17:20:39","guid":{"rendered":"http:\/\/practicalhealthpsychology.com\/?p=1666"},"modified":"2025-11-04T14:19:35","modified_gmt":"2025-11-04T14:19:35","slug":"insights-from-behavioural-science-for-the-covid-19-pandemic","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/practicalhealthpsychology.com\/sv\/2020\/04\/insights-from-behavioural-science-for-the-covid-19-pandemic\/","title":{"rendered":"Beteendevetenskapens insikter f\u00f6r COVID-19-pandemin"},"content":{"rendered":"

Av Shane Timmons, Economic and Social Research Institute, Irland<\/strong><\/p>\n

Regeringar \u00f6ver hela v\u00e4rlden har\u00a0mobiliserat f\u00f6r att\u00a0f\u00f6rs\u00f6ka kontrollera spridningen av det nya coronaviruset. Om insatserna ska lyckas \u00e4r dock <\/span>individuella beteenden avg\u00f6rande<\/span><\/a>. Vi –\u00a0<\/span>beteendeforskningsenheten<\/span><\/a>\u00a0vid Ekonomiska och sociala forskningsinstitutet i Dublin\u00a0–\u00a0samarbetar med\u00a0Irlands h\u00e4lsomyndighet f\u00f6r att\u00a0st\u00f6dja deras insatser mot COVID-19-pandemin.\u00a0Som en del av detta arbete har vi\u00a0<\/span>granskat\u00a0\u00f6ver 100 vetenskapliga artiklar<\/span><\/a>, b\u00f6rjat\u00a0<\/span>testa ksommunikationsmetoder f\u00f6r att b\u00e4st n\u00e5 ut till allm\u00e4nheten<\/span><\/a>\u00a0och samlat p\u00e5 oss insikter som som \u00e4r relevanta f\u00f6r h\u00e4lsopsykologiut\u00f6vare.\u00a0I v\u00e5r samanst\u00e4llning fokuserar vi\u00a0p\u00e5 litteratur inom tre omr\u00e5den som har varit centrala byggstenar i insatser v\u00e4rlden \u00f6ver: handhygien, ansiktsber\u00f6ring\u00a0och\u00a0isolering.\u00a0Vi diskuterar ocks\u00e5 allm\u00e4nna insikter om hur man kan motivera\u00a0positiva beteende\u00a0och kommunicera effektivt i en kris.<\/span><\/p>\n

<\/p>\n

Handhygien<\/b><\/p>\n

Hur man f\u00f6rb\u00e4ttrar handhygien i v\u00e5rdsammanhang \u00e4r v\u00e4l unders\u00f6kt.\u00a0Det finns starka bevis f\u00f6r\u00a0att <\/span>utbildning och allm\u00e4n information inte r\u00e4cker<\/span><\/a>, men att sm\u00e5 f\u00f6r\u00e4ndringar i milj\u00f6n kan vara mycket effektiva st\u00f6d. Att rikta uppm\u00e4rksamhet mot handsprit \u2013 genom att till exempel placera handspritsstationer i v\u00e4ltrafikerade korridorer och anv\u00e4nda f\u00e4rgglada skyltar \u2013 <\/span>\u00f6kar anv\u00e4ndning dramatiskt<\/span><\/a>, mycket mer \u00e4n att bara <\/span>\u00f6ka det totala antalet handspritsstationer<\/span><\/a>. Meddelanden som visar att det finns en social norm kring anv\u00e4ndningen kan ytterligare \u00f6ka anv\u00e4ndningen. Direkta men artiga fr\u00e5gor \u2013 som \u201dhar du anv\u00e4nt handspriten?\u201d \u2013 \u00e4r ett enkelt s\u00e4tt att kommunicera normer. Just nu \u00e4r ett bra tillf\u00e4lle att f\u00f6r\u00e4ndra normer som sedan kan uppr\u00e4tth\u00e5llas n\u00e4r den omedelbara krisen sl\u00e4pper.<\/span><\/p>\n

Ansiktsber\u00f6ring<\/b><\/p>\n

Ansiktsber\u00f6ring \u00e4r, till skillnad fr\u00e5n handhygien, obeforskat: vi hittade inga exempel p\u00e5 interventioner som syftade till att minska arbetsber\u00f6ring. Att medvetandeg\u00f6ra r\u00e4cker troligen inte, att g\u00f6ra m\u00e4nniskor <\/span>sj\u00e4lvmedvetna om ansiktsber\u00f6ring kan till och med \u00f6ka m\u00e4ngden ber\u00f6ring<\/span><\/a>. I avsaknad av etablerade interventioner kan ut\u00f6vare anv\u00e4nda mer generella\u00a0modeller f\u00f6r beteendef\u00f6r\u00e4ndring \u2013 <\/span>Behaviour Change Wheel<\/span><\/i><\/a>, <\/span><\/i>Intervention Mapping<\/span><\/i><\/a> eller <\/span>EAST Framework<\/span><\/i><\/a> \u2013 f\u00f6r att utveckla egna interventioner.\u00a0Vi och\u00a0<\/span>andra forskare\u00a0<\/span><\/a>har rekommenderat att man b\u00f6r testa om det g\u00e5r att f\u00e5 m\u00e4nniskor att \u201dbyta ut\u201d ansiktsber\u00f6ring mot ett annat beteende \u2013 som att r\u00f6ra vid ansiktet med en tr\u00f6j\u00e4rm eller en n\u00e4sduk \u2013 d\u00e5 detta kan vara mer effektivt \u00e4n att f\u00f6rs\u00f6ka f\u00e5 folk att bara \u201dsluta\u201d med ansiksber\u00f6ring.\u00a0<\/span><\/p>\n

Isolering<\/b><\/p>\n

Sj\u00e4lvisolering av individer med symtom och individer som har har varit i n\u00e4ra kontakt med smittade personer\u00a0<\/span>kommer att r\u00e4dda liv<\/span><\/a>. Isolering kan dock ocks\u00e5 ha negativa psykologiska effekter.\u00a0Social isolering och ensamhet\u00a0kan p\u00e5verka v\u00e4lbefinnandet i samma utstr\u00e4ckning som andra <\/span>h\u00e4lsoriskfaktorer<\/span><\/a> som exempelvis r\u00f6kning.\u00a0<\/span>En\u00a0sammanst\u00e4llning av 24 studier\u00a0<\/span><\/a>p\u00e5\u00a0personer\u00a0som sattes i karant\u00e4n under tidigare utbrott av infektionssjukdomar pekar p\u00e5 att det finns risker bortom isoleringstiden, inklusive\u00a0\u00f6kade\u00a0depressioner upp till tre \u00e5r senare.\u00a0Sjukv\u00e5rdspersonal kan vara s\u00e4rskilt utsatta\u00a0d\u00e5 de negativa psykologiska effekterna av isolering\u00a0kan f\u00f6rv\u00e4rras av oro f\u00f6r medarbetare eller deras patienter under utbrottet.\u00a0Myndigheter b\u00f6r d\u00e4rf\u00f6r tillhandah\u00e5lla ytterligare psykologiskt st\u00f6d p\u00e5 distans, s\u00e4rskilt f\u00f6r utsatta grupper.\u00a0Att hj\u00e4lpa individer planera f\u00f6r sj\u00e4lvisolering\u00a0kan minska negativa biverkningar ytterligare. \u00a0<\/span>V\u00e4rldsh\u00e4lsoorganisationen\u00a0<\/span><\/a>och m\u00e5nga nationella h\u00e4lso- och sjukv\u00e5rdstj\u00e4nster, <\/span>s\u00e5som\u00a0brittiska NHS<\/span><\/a>, har rekommendationer\u00a0f\u00f6r att hj\u00e4lpa individer att klara tid i isolering. Vanliga tips inkluderar att h\u00e5lla sig i kontakt med andra via telefon eller p\u00e5 n\u00e4tet, tr\u00e4na om en k\u00e4nner sig tillr\u00e4ckligt frisk, och att <\/span>skapa och uppr\u00e4tth\u00e5lla rutiner<\/span><\/a>.<\/span><\/p>\n

Motivera pro-sociala beteenden<\/b><\/p>\n

F\u00f6r vissa inneb\u00e4r COVID-19 v\u00e4rre konsekvenser \u00e4n f\u00f6r andra.\u00a0\u00c4ldre, och personer med tidigare h\u00e4lsoproblem, m\u00f6ter en betydligt st\u00f6rre risk \u00e4n unga och friskare personer.\u00a0Men v\u00e4lbefinnandet hos riskgrupper beror inte bara p\u00e5 deras eget beteende utan ocks\u00e5 p\u00e5 <\/span>beteenden hos dessa andra grupper<\/span><\/a>. Det finns starka bevis f\u00f6r att det i s\u00e5dana fall \u00e4r bra att anv\u00e4nda metoder f\u00f6r att fr\u00e4mja samarbete mellan grupper.\u00a0<\/span>Effektiv kommunikation\u00a0\u00e4r avg\u00f6rande<\/span><\/a>.\u00a0<\/span>Att fr\u00e4mja k\u00e4nslor av grupptillh\u00f6righet<\/span><\/a> \u2013 genom spr\u00e5kbruk som till exempel att \u201dvi m\u00f6ter detta tillsammans\u201d \u2013 kan leda till att fler g\u00f6r prosociala g\u00e4rningar, och <\/span>social skambel\u00e4ggning<\/span><\/a> kan anv\u00e4ndas f\u00f6r att minska negativa beteenden (som panikink\u00f6p). Experiment visar att <\/span>ber\u00e4ttelser om andras uppoffringar<\/span><\/a> leder till fler prosociala handlingar. En snabbt v\u00e4xande m\u00e4ngd studier som testar COVID-19-kommunikation tyder ocks\u00e5 p\u00e5 att det \u00e4r mer effektivt att <\/span>belysa risker f\u00f6r riskgrupper<\/span><\/a> och att <\/span>be om uppoffringar<\/span><\/a> \u2013 att uppmuntra folk att inte \u201dsprida\u201d viruset \u2013 \u00e4n att bara ge r\u00e5d om hur man undviker att \u201df\u00e5\u201d viruset.<\/span><\/p>\n

Kommunicera krisinformation<\/b><\/p>\n

Riskkommunkationspsykologi\u00a0 belyser\u00a0<\/span>ytterligare\u00a0principer\u00a0<\/span><\/a>som\u00a0troligen\u00a0kommer att\u00a0vara anv\u00e4ndbara\u00a0f\u00f6r\u00a0de som beh\u00f6ver kommunicera med\u00a0patienter och\u00a0klienter om COVID-19-pandemin\u00a0.\u00a0Snabbhet, \u00e4rlighet och trov\u00e4rdighet\u00a0\u00e4r alla viktiga principer.\u00a0Mer allm\u00e4nt\u00a0kan vi <\/span>betona v\u00e5r egen os\u00e4kerhet och\u00a0empati<\/span><\/a>, och samtidigt betona nyttan av enskilda \u00e5tg\u00e4rder f\u00f6r att p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt hj\u00e4lpa folk <\/span>balansera sin oro med optimism.<\/span><\/a><\/p>\n

Att bek\u00e4mpa spridningen av\u00a0COVID-19\u00a0kr\u00e4ver bidrag fr\u00e5n flera olika forskningsf\u00e4lt.\u00a0Teori och metoder fr\u00e5n\u00a0<\/span>beteendevetenskap<\/span><\/a>\u00a0kan\u00a0spela en viktig roll.\u00a0Snabba f\u00f6rstudier av beteendevetenskapliga rekommendationer \u2013 genom experiment av h\u00f6g kvalit\u00e9 \u2013 skulle ytterligare st\u00e4rka beteendevetenskapens f\u00f6rm\u00e5ga att hj\u00e4lpa till.<\/span><\/p>\n

Praktiska rekommendationer<\/b><\/p>\n