{"id":1617,"date":"2020-02-04T13:22:33","date_gmt":"2020-02-04T13:22:33","guid":{"rendered":"http:\/\/practicalhealthpsychology.com\/?p=1617"},"modified":"2025-11-04T14:22:04","modified_gmt":"2025-11-04T14:22:04","slug":"are-your-clients-being-defensive-if-so-self-affirmation-may-help","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/practicalhealthpsychology.com\/sv\/2020\/02\/are-your-clients-being-defensive-if-so-self-affirmation-may-help\/","title":{"rendered":"\u00c4r dina klienter defensiva? Sj\u00e4lvbekr\u00e4ftelse kan i s\u00e5 fall vara till hj\u00e4lp."},"content":{"rendered":"

Av: Peter Harris och Ian Hadden, The Self-Affirmation Research Group, School of Psychology, University of Sussex, UK<\/em><\/strong><\/p>\n

Har du n\u00e5gonsin k\u00e4nt dig motvillig till att diskutera n\u00e5got du hellre vill ignorera? Kanske din f\u00f6rk\u00e4rlek till n\u00e5got oh\u00e4lsosamt som du \u00e4ter alldeles f\u00f6r ofta eller din tendens till att undvika h\u00e4lsokontroller? Du \u00e4r inte ensam. De flesta m\u00e4nniskor tycker att de \u00e4r ganska f\u00f6rnuftiga och kompetenta. Det kan d\u00e4rf\u00f6r k\u00e4nnas utmanande att f\u00e5 reda p\u00e5 att v\u00e5ra beteenden inte \u00e4r riktigt f\u00f6rnuftiga eller att vi inte \u00e4r kompetenta. Vi har \u00e4ven utvecklat en f\u00f6rm\u00e5ga att motst\u00e5 meddelanden vi helst inte vill h\u00f6ra<\/a>.<\/p>\n

<\/p>\n

Att ignorera information om h\u00e4lsorisker \u2013 som till exempel effekterna av att vara \u00f6verviktig, r\u00f6ka eller att inte f\u00f6lja sin medicinering \u2013 kan dock tyv\u00e4rr f\u00e5 allvarliga konsekvenser f\u00f6r b\u00e5de livskvalitet och livsl\u00e4ngd<\/a>. S\u00e5 hur kan du som sjukv\u00e5rdspersonal hj\u00e4lpa dina klienter att acceptera information som de skulle f\u00f6redra att ignorera? En teknik som kallas sj\u00e4lvbekr\u00e4ftelse<\/em> kanske kan vara till hj\u00e4lp.<\/p>\n

En sj\u00e4lvbekr\u00e4ftelse \u00e4r en handling som hj\u00e4lper en att f\u00f6rs\u00e4kra sig om att man \u00e4r en bra och kompetent person<\/a>. Denna f\u00f6rs\u00e4kran minskar ens behov av att skydda sig mot h\u00e4lsoinformation som antyder att man inte lever upp till dessa kvalit\u00e9er, vilket hj\u00e4lper en att se informationen fr\u00e5n ett mer objektivt perspektiv och att fokusera p\u00e5 informationens personliga relevans och implikationer. Detta kan i sin tur uppmuntra en till att vidta \u00e5tg\u00e4rder f\u00f6r att ta itu med h\u00e4lsorisken. Du kan l\u00e4sa mer om teorin bakom sj\u00e4lvbekr\u00e4ftelse h\u00e4r<\/a>.<\/p>\n

N\u00e4stan vad som helst kan betraktas som en sj\u00e4lvbekr\u00e4ftelse, inklusive p\u00e5minnelser om ens goda g\u00e4rningar, speciella talanger, karakt\u00e4rsstyrkor eller viktiga relationer. F\u00f6r n\u00e4rvarande \u00e4r den mest unders\u00f6kta tekniken f\u00f6r att inducera sj\u00e4lvbekr\u00e4ftelse en v\u00e4rderingsbekr\u00e4ftelse<\/em><\/a> d\u00e4r m\u00e4nniskor svarar p\u00e5 fr\u00e5gor eller skriver om sina viktigaste v\u00e4rderingar (t.ex. att vara gener\u00f6sa eller \u00e4rliga).<\/p>\n

Experimentella studier<\/a> visar p\u00e5 att sj\u00e4lvbekr\u00e4ftelser kan fungera. I j\u00e4mf\u00f6relse med kontrolldeltagare s\u00e5 tenderar f\u00f6rs\u00f6ksdeltagare som blivit ombedda att sj\u00e4lvbekr\u00e4fta (ofta bara vid ett tillf\u00e4lle) att tro p\u00e5 h\u00e4lsoinformation mer och k\u00e4nna sig mer redo for en f\u00f6r\u00e4ndring. Sj\u00e4lvbekr\u00e4ftelser har ocks\u00e5 resulterat i beteendef\u00f6r\u00e4ndring flera m\u00e5nader senare<\/a>. F\u00f6rdelar med sj\u00e4lvbekr\u00e4ftelse har p\u00e5visats f\u00f6r ett brett spektrum av h\u00e4lsobeteenden, inklusive alkoholkonsumtion, cigarettr\u00f6kning, os\u00e4kert sex, konsumtion av kvicksilver i fet fisk, dopning i sport, frukt- och gr\u00f6nsakskonsumtion, fysisk aktivitet, tandtr\u00e5dsanv\u00e4nding och solskyddsanv\u00e4ndning. Vissa studier har funnit att effekten av sj\u00e4lvbekr\u00e4ftelse till och med kan vara starkast bland de som har sv\u00e5rast att \u00e4ndra sig, till exempel personer som dricker<\/a> eller r\u00f6ker<\/a> mest eller \u00e4r mest angel\u00e4gna om att bli solbr\u00e4nda<\/a>.<\/p>\n

Forskningen kring sj\u00e4lvbekr\u00e4ftelse har fr\u00e4mst studerat unga vuxna och icke-patientgrupper, men ett f\u00e5tal studier med patientgrupper har ocks\u00e5 utf\u00f6rts. Till exempel uppn\u00e5dde hemodialyspatienter som ombads att komma ih\u00e5g tidigare handlingar av v\u00e4nlighet f\u00f6rb\u00e4ttrad fosfatkontroll<\/a> och h\u00f6gre v\u00e4tskeintag<\/a> i j\u00e4mf\u00f6relse med patienter som inte ombads att sj\u00e4lvbekr\u00e4fta. Afroamerikanska patienter med hypertoni visade f\u00f6rb\u00e4ttrat l\u00e4kemedelsintag<\/a> efter att ha deltagit i en intervention med en sj\u00e4lvbekr\u00e4ftelsekomponent.<\/p>\n

S\u00e5 hur kan man anv\u00e4nda sj\u00e4lvbekr\u00e4ftelse i praktiken? F\u00f6rest\u00e4ll dig att du har en konsultation d\u00e4r du vill leverera h\u00e4lsoinformation som du tror kan utmana din klient, till exempel om de skadliga effekterna av cigarettr\u00f6kning eller att inte ta sina mediciner som f\u00f6reskrivet. Om du har 5-15 minuter tillg\u00e4ngliga och l\u00e4skunnighet inte \u00e4r ett problem kan du prova en enkel v\u00e4rderingsbekr\u00e4ftelse i b\u00f6rjan av konsultationen. Du kan be din klient att skriva ner eller verbalt beskriva sin viktigaste v\u00e4rdering och varf\u00f6r denna \u00e4r viktig f\u00f6r dem, eller att fylla i n\u00e5gra skattningsskalor som \u00e4r speciellt utformade f\u00f6r att p\u00e5minna om ens v\u00e4rderingar. N\u00e4r de har gjort detta kan du sedan leverera informationen om riskerna f\u00f6r r\u00f6kning eller att inte ta sina mediciner.<\/p>\n

Om tid eller l\u00e4skunnighet \u00e4r ett problem kan man anv\u00e4nda ett kort fr\u00e5geformul\u00e4r<\/a> som utvecklats f\u00f6r att inducera sj\u00e4lvbekr\u00e4ftelse. N\u00e5gra andra snabba tekniker har ocks\u00e5 nyligen utvecklats. Dessa inkluderar f\u00f6rs\u00f6k till att reducera v\u00e4rderingsbekr\u00e4ftelse\u00f6vningen till n\u00e5gra nyckelmeningar<\/a>, anv\u00e4nda v\u00e4rderingsfr\u00e5geformul\u00e4r<\/a>, integrera bekr\u00e4ftelsen med h\u00e4lsoinformationen t<\/a> eller hj\u00e4lpa m\u00e4nniskor att bekr\u00e4fta sig sj\u00e4lva n\u00e4r de k\u00e4nner sig hotade<\/a>. Dessa nya tekniker har hittills bara anv\u00e4nts i n\u00e5gra f\u00e5 studier och vi vet d\u00e4rf\u00f6r lite om hur v\u00e4l de fungerar.<\/p>\n

Du hittar n\u00e5gra av dessa tekniker p\u00e5 resurssidan<\/a> p\u00e5 v\u00e5r webbplats om sj\u00e4lvbekr\u00e4ftelseforskning vid the University of Sussex (p\u00e5 engelska). Vi ger g\u00e4rna r\u00e5d om dessa och\/eller andra sj\u00e4lvbekr\u00e4ftelsetekniker som du kanske \u00f6verv\u00e4ger att anv\u00e4nda.<\/p>\n

Praktiska rekommendationer<\/strong><\/p>\n

    \n
  1. N\u00e4r b\u00f6r jag anv\u00e4nda sj\u00e4lvbekr\u00e4ftelse?<\/li>\n<\/ol>\n

    \u00d6verv\u00e4g att anv\u00e4nda sj\u00e4lvbekr\u00e4ftelse n\u00e4r du beh\u00f6ver ge en klient viktig h\u00e4lsoinformation som du tror att de \u00e4r ben\u00e4gna att ignorera eller avvisa. I s\u00e5 fall kan sj\u00e4lvbekr\u00e4ftelse \u00f6ka sannolikheten f\u00f6r att de accepterar meddelandet och vidtar l\u00e4mpliga \u00e5tg\u00e4rder.<\/p>\n

      \n
    1. Hur kan jag b\u00e4st anv\u00e4nda mig av sj\u00e4lvbekr\u00e4ftelse i praktiken?<\/li>\n<\/ol>\n

      Det \u00e4r b\u00e4st att anv\u00e4nda sj\u00e4lvbekr\u00e4ftelse n\u00e4r du arbetar individuellt eller i sm\u00e5 grupper och har tillr\u00e4ckligt med tid. I dessa fall kan du anv\u00e4nda en av de v\u00e4rderingsbekr\u00e4ftelsemetoder som tidigare testats innan du levererar ett viktigt h\u00e4lsomeddelande. P\u00e5 resurssidan<\/a> p\u00e5 v\u00e5r webbplats hittar du exempel p\u00e5 material (p\u00e5 engelska) som du kan anv\u00e4nda.<\/p>\n

      Diskutera med din klient om hen f\u00f6redrar att g\u00f6ra bekr\u00e4ftelse\u00f6vningen privat eller med dig n\u00e4rvarande. F\u00f6rs\u00f6k att uppmuntra dem till att sj\u00e4lv v\u00e4lja att g\u00f6ra sj\u00e4lvbekr\u00e4ftelsen snarare \u00e4n att kr\u00e4va av dem att de g\u00f6r \u00f6vningen. Det finns evidens f\u00f6r att frihet att v\u00e4lja \u00e4r viktigt f\u00f6r att interventionen ska fungera.<\/p>\n

        \n
      1. \u00c4r det n\u00e5got jag b\u00f6r jag vara f\u00f6rsiktig med?<\/li>\n<\/ol>\n

        Se till att ditt h\u00e4lsomeddelande \u00e4r \u00f6vertygande. En sj\u00e4lvbekr\u00e4ftelse b\u00f6r uppmuntra dina klienter till att vara mer \u00f6ppna, vilket inneb\u00e4r att de \u00e4r mer ben\u00e4gna till att acceptera ett starkt meddelande, men det kan \u00e4ven inneb\u00e4ra att de \u00e4r mer ben\u00e4gna att avvisa ett svagt meddelande.<\/p>\n

        Anv\u00e4nd sj\u00e4lvbekr\u00e4ftelse med de klienter som du tror annars skulle motst\u00e5 ditt h\u00e4lsomeddelande. Forskning visar att sj\u00e4lvbekr\u00e4ftelse kanske inte fungerar eller till och med \u00e4r kontraproduktivt om klienten inte \u00e4r defensiv i f\u00f6rsta hand.<\/p>\n

        Om du \u00e4r os\u00e4ker, s\u00f6k r\u00e5d – vi \u00e4r h\u00e4r<\/a> f\u00f6r att hj\u00e4lpa till.<\/p>\n

        \u00d6versatt av: Dr Olga Perski och Adrian Stymne, University College London<\/em><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

        Peter Harris and Ian Hadden, The Self-Affirmation Research Group, School of Psychology, University of Sussex, UK Have you ever been reluctant to face up to something you\u2019d rather ignore? Maybe your fondness for something bad for you that you eat […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":1634,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_et_pb_use_builder":"","_et_pb_old_content":"","_et_gb_content_width":"","_monsterinsights_skip_tracking":false,"_monsterinsights_sitenote_active":false,"_monsterinsights_sitenote_note":"","_monsterinsights_sitenote_category":0,"_uf_show_specific_survey":0,"_uf_disable_surveys":false,"footnotes":""},"categories":[28,27,24],"tags":[],"class_list":["post-1617","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-communication","category-motivation","category-self-regulation"],"translation":{"provider":"WPGlobus","version":"3.0.2","language":"sv","enabled_languages":["en","id","my","bg","zh","hr","cz","da","de","es","fr","gr","he","it","ja","kr","lv","lt","hu","nl","no","pl","pt","ro","ru","sk","fi","sv","tr","uk"],"languages":{"en":{"title":true,"content":true,"excerpt":false},"id":{"title":true,"content":true,"excerpt":false},"my":{"title":true,"content":true,"excerpt":false},"bg":{"title":true,"content":true,"excerpt":false},"zh":{"title":true,"content":true,"excerpt":false},"hr":{"title":true,"content":true,"excerpt":false},"cz":{"title":true,"content":true,"excerpt":false},"da":{"title":true,"content":true,"excerpt":false},"de":{"title":true,"content":true,"excerpt":false},"es":{"title":true,"content":true,"excerpt":false},"fr":{"title":true,"content":true,"excerpt":false},"gr":{"title":true,"content":true,"excerpt":false},"he":{"title":true,"content":true,"excerpt":false},"it":{"title":true,"content":true,"excerpt":false},"ja":{"title":true,"content":true,"excerpt":false},"kr":{"title":true,"content":true,"excerpt":false},"lv":{"title":true,"content":true,"excerpt":false},"lt":{"title":false,"content":false,"excerpt":false},"hu":{"title":false,"content":false,"excerpt":false},"nl":{"title":true,"content":true,"excerpt":false},"no":{"title":false,"content":false,"excerpt":false},"pl":{"title":true,"content":true,"excerpt":false},"pt":{"title":true,"content":true,"excerpt":false},"ro":{"title":true,"content":true,"excerpt":false},"ru":{"title":true,"content":true,"excerpt":false},"sk":{"title":true,"content":true,"excerpt":false},"fi":{"title":true,"content":true,"excerpt":false},"sv":{"title":true,"content":true,"excerpt":false},"tr":{"title":true,"content":true,"excerpt":false},"uk":{"title":true,"content":true,"excerpt":false}}},"aioseo_notices":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/practicalhealthpsychology.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1617","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/practicalhealthpsychology.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/practicalhealthpsychology.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/practicalhealthpsychology.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/practicalhealthpsychology.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1617"}],"version-history":[{"count":28,"href":"https:\/\/practicalhealthpsychology.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1617\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":4598,"href":"https:\/\/practicalhealthpsychology.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1617\/revisions\/4598"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/practicalhealthpsychology.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media\/1634"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/practicalhealthpsychology.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1617"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/practicalhealthpsychology.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1617"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/practicalhealthpsychology.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1617"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}