Av: Ralf Schwarzer, Freie Universit\u00e4t Berlin (Tyskland) och SWPS University of Social Sciences and Humanities (Polen)<\/p>\n
Att f\u00f6r\u00e4ndra invanda h\u00e4lsobeteenden \u00e4r n\u00e5got m\u00e5nga str\u00e4var efter, men \u00e4r ytterst sv\u00e5rt i praktiken. F\u00f6r att lyckas sluta r\u00f6ka, \u00e4ta h\u00e4lsosamt och tr\u00e4na regelbundet kr\u00e4vs att vi \u00e4r motiverade, orkar anstr\u00e4nga oss och inte ger upp. Trots att det finns m\u00e5nga olika psykologiska faktorer som \u00e4r n\u00f6dv\u00e4ndiga f\u00f6r att lyckas \u00e4ndra invanda beteenden \u00e4r \u2019upplevd sj\u00e4lvf\u00f6rm\u00e5ga\u2019 en av de viktigaste.<\/p>\n
Vad \u00e4r \u2019upplevd sj\u00e4lvf\u00f6rm\u00e5ga\u2019, och varf\u00f6r \u00e4r den s\u00e5 viktig?<\/strong><\/p>\n \u00a0<\/strong><\/p>\n Har du n\u00e5gonsin k\u00e4nt att det varit sv\u00e5rt att h\u00e5lla dig borta fr\u00e5n att dricka f\u00f6r mycket alkohol n\u00e4r du \u00e4ter ute eller \u00e4r hemma hos andra? Trots att du vet med dig att det inte \u00e4r bra att dricka f\u00f6r mycket kan det \u00e4nd\u00e5 k\u00e4nnas sv\u00e5rt att kontrollera hur mycket man dricker i en given situation. Det \u00e4r just k\u00e4nslan av sv\u00e5righet som visar p\u00e5 l\u00e5g upplevd sj\u00e4lvf\u00f6rm\u00e5ga att dricka mindre alkohol. Upplevd sj\u00e4lvf\u00f6rm\u00e5ga innefattar den m\u00e4ngd sj\u00e4lvkontroll vi f\u00f6rv\u00e4ntar oss ha i sv\u00e5ra situationer. Den innefattar allts\u00e5 en optimistisk (eller pessimistisk) tro p\u00e5 v\u00e5r f\u00f6rm\u00e5ga att hantera nya eller kr\u00e4vande situationer. Den som \u00e4r \u00f6vertygad att hen kan bem\u00e4stra en kommande uppgift eller n\u00e5 ett s\u00e4rskilt m\u00e5l (d.v.s. har h\u00f6g upplevd sj\u00e4lvf\u00f6rm\u00e5ga) \u00e4r mer ben\u00e4gen att jobba mot att n\u00e5 m\u00e5let. Den som k\u00e4nner sig s\u00e4ker p\u00e5 att hen kan bem\u00e4stra ett kommande hot eller utmaning (t.ex. en tenta) kommer med st\u00f6rre sannolikhet att n\u00e4rma sig (snarare \u00e4n att undvika) hotet. Tv\u00e4rtom riskerar den som tvivlar p\u00e5 sin sj\u00e4lvf\u00f6rm\u00e5ga (d.v.s. har l\u00e5g upplevd sj\u00e4lvf\u00f6rm\u00e5ga) att tveka kring sitt agerande. Allts\u00e5 guidar upplevd sj\u00e4lvf\u00f6rm\u00e5ga beteendef\u00f6r\u00e4ndring och st\u00f6djer optimalt fungerande.<\/p>\n Vad s\u00e4ger forskningen om upplevd sj\u00e4lvf\u00f6rm\u00e5ga?<\/strong><\/p>\n \u00a0<\/strong><\/p>\n Litteratur\u00f6versikter<\/a> visar att h\u00f6g upplevd sj\u00e4lvf\u00f6rm\u00e5ga h\u00e4nger ihop med flera viktiga h\u00e4lsobeteenden, s\u00e5som r\u00f6kavv\u00e4njning, viktminskning, anv\u00e4ndning av preventivmedel, alkoholminskning, frukt- och gr\u00f6nsaksintag<\/a>, tandtr\u00e5dsanv\u00e4ndning<\/a> och regelbunden tr\u00e4ning. Dessutom visar interventionsstudier att \u00f6kad upplevd sj\u00e4lvf\u00f6rm\u00e5ga kan leda till positiva livsstilsf\u00f6r\u00e4ndringar (t.ex. kost-<\/a> och tr\u00e4ningsbeteenden). Sammanfattningsvis visar forskningen allts\u00e5 att man beh\u00f6ver en viss grad upplevd sj\u00e4lvf\u00f6rm\u00e5ga f\u00f6r att f\u00f6r\u00e4ndra viktiga h\u00e4lsobeteenden och f\u00f6r att uppn\u00e5 \u00f6nskade resultat (t.ex. viktminskning<\/a>).<\/p>\n Forskningen visar tydligt att upplevd sj\u00e4lvf\u00f6rm\u00e5ga \u00e4r viktig f\u00f6r att man ska lyckas med en beteendef\u00f6r\u00e4ndring, men tv\u00e5 fr\u00e5gor kvarst\u00e5r: Hur vet man om n\u00e5gon har h\u00f6g eller l\u00e5g upplevd sj\u00e4lvf\u00f6rm\u00e5ga? Vad kan man som kliniker\/praktiker g\u00f6ra f\u00f6r att \u00f6ka n\u00e5gons upplevda sj\u00e4lvf\u00f6rm\u00e5ga?<\/p>\n Hur kan man m\u00e4ta n\u00e5gons upplevda sj\u00e4lvf\u00f6rm\u00e5ga?<\/strong><\/p>\n \u00a0<\/strong><\/p>\n Det vanligaste s\u00e4ttet att m\u00e4ta n\u00e5gons upplevda sj\u00e4lvf\u00f6rm\u00e5ga \u00e4r att be dem h\u00e5lla med (eller inte h\u00e5lla med) om vissa uttalanden. N\u00e4r man m\u00e4ter upplevd sj\u00e4lvf\u00f6rm\u00e5ga brukar man oftast fr\u00e5ga: \u201dJag \u00e4r \u00f6vertygad om att jag kan \u2026 (utf\u00f6ra ett visst beteende<\/em>) \u00e4ven om \u2026 (ett hinder<\/em>). Ett exempel p\u00e5 detta \u00e4r: \u201dJag \u00e4r \u00f6vertygad om att jag kan hoppa \u00f6ver efterr\u00e4tten \u00e4ven om min familj forts\u00e4tter \u00e4ta efterr\u00e4tt.\u201d Det finns \u00e4ven validerade skattningsskalor f\u00f6r att m\u00e4ta upplevd sj\u00e4lvf\u00f6rm\u00e5ga i relation till specifika h\u00e4lsobeteenden. Du hittar korta skalor for att m\u00e4ta upplevd sj\u00e4lvf\u00f6rm\u00e5ga i relation till kosth\u00e5llning, tr\u00e4ning, solkr\u00e4msanv\u00e4ndning, tandtr\u00e5dsanv\u00e4ndning, handhygien och alkoholminskning h\u00e4r<\/a> och h\u00e4r<\/a>. Det \u00e4r viktigt att komma ih\u00e5g att bara f\u00f6r att n\u00e5gon har l\u00e5g upplevd sj\u00e4lvf\u00f6rm\u00e5ga i relation till ett visst beteende inte betyder att de ocks\u00e5 har l\u00e5g upplevd sj\u00e4lvf\u00f6rm\u00e5ga i relation till andra beteenden. Det \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r viktigt att man m\u00e4ter n\u00e5gons upplevda sj\u00e4lvf\u00f6rm\u00e5ga i relation till ett specifikt beteende.<\/p>\n