{"id":5019,"date":"2026-06-21T23:55:56","date_gmt":"2026-06-21T23:55:56","guid":{"rendered":"https:\/\/practicalhealthpsychology.com\/?post_type=module&#038;p=5019"},"modified":"2026-07-20T07:38:18","modified_gmt":"2026-07-20T07:38:18","slug":"module-5","status":"publish","type":"module","link":"https:\/\/practicalhealthpsychology.com\/sv\/module\/module-5\/","title":{"rendered":"Att anv\u00e4nda beteendevetenskap f\u00f6r att st\u00f6dja COVID-19-diagnos och behandling i h\u00f6griskgrupper"},"content":{"rendered":"<p><strong>Av Tracy Epton, University of Manchester, Storbritannien; Lisa Marie Warner, MSB Medical School Berlin, Tyskland; Aleksandra Lazic, oberoende forskare fr\u00e5n Belgrad, Serbien<\/strong><\/p>\n<p><span style=\"font-weight: 400;\">Att arbeta med h\u00f6griskpatienter i samband med COVID-19 kan k\u00e4nnas som att hantera flera samtal samtidigt. Den kliniska informationen beh\u00f6ver f\u00f6rmedlas, men ocks\u00e5 allt det patienter sj\u00e4lva b\u00e4r med sig \u2013 f\u00f6rest\u00e4llningar pr\u00e4glade av kultur, tidigare v\u00e5rderfarenheter, r\u00e4dsla f\u00f6r stigma, motstridiga budskap fr\u00e5n sociala medier och vardagslivets belastningar. Beteendevetenskap kan hj\u00e4lpa oss att reda ut dessa tr\u00e5dar och g\u00f6ra processen smidigare, mer empatisk och mer effektiv.<\/span><\/p>\n<p><span style=\"font-weight: 400;\">En av utmaningarna uppst\u00e5r redan vid diagnos\u00f6gonblicket. M\u00e5nga kliniker oroar sig f\u00f6r att delge k\u00e4nslig information, s\u00e4rskilt n\u00e4r tiden \u00e4r knapp eller n\u00e4r de \u00e4r os\u00e4kra p\u00e5 patientens reaktion. Samtidigt kan patienter b\u00e4ra p\u00e5 felaktig information (\u201ctester \u00e4r inte tillf\u00f6rlitliga\u201d, \u201cCOVID \u00e4r inte l\u00e4ngre allvarligt\u201d), eller vara skeptiska till v\u00e5rdsystemet p\u00e5 grund av tidigare erfarenheter. Vissa \u00e4r r\u00e4dda f\u00f6r vad en diagnos inneb\u00e4r f\u00f6r arbete, familj eller samh\u00e4lle.<\/span><\/p>\n<p><span style=\"font-weight: 400;\">N\u00e4r vi g\u00e5r in i dessa samtal r\u00f6r vi oss i ett djupt m\u00e4nskligt sammanhang, inte enbart ett medicinskt. M\u00e4nniskor kan uppleva samtal om sin h\u00e4lsa som sv\u00e5ra \u2013 de kan k\u00e4nna sig d\u00f6mda, generade eller oroliga \u00f6ver att de g\u00f6r fel val. Om de k\u00e4nner s\u00e5 kan de reagera defensivt; till exempel genom att f\u00f6rneka behovet av behandling, tona ned allvaret i COVID-19 eller tro att behandling inte hj\u00e4lper. Se steg 1 i rekommendationerna f\u00f6r hur man skapar ett tryggt utrymme, korrigerar felinformation och minskar defensiva reaktioner.<\/span><\/p>\n<p><span style=\"font-weight: 400;\">N\u00e4r diagnosen v\u00e4l \u00e4r fastst\u00e4lld uppst\u00e5r n\u00e4sta utmaning: motivation. Motivation kommer s\u00e4llan enbart fr\u00e5n riskinformation. M\u00e5nga h\u00f6griskpatienter, s\u00e4rskilt de som k\u00e4nner sig endast lindrigt sjuka eller helt symtomfria, kan ha sv\u00e5rt att f\u00f6rst\u00e5 varf\u00f6r snabb behandling \u00e4r n\u00f6dv\u00e4ndig. Andra tvivlar p\u00e5 att antivirala l\u00e4kemedel hj\u00e4lper eller oroar sig f\u00f6r biverkningar. Vissa upplever inte att de sj\u00e4lva tillh\u00f6r en h\u00f6griskgrupp eller har religi\u00f6sa eller kulturella f\u00f6rest\u00e4llningar kring l\u00e4kemedel som komplicerar beslutet. Dessa hinder kan dock ofta hanteras med beteendef\u00f6r\u00e4ndringstekniker (se steg 2).<\/span><\/p>\n<p><span style=\"font-weight: 400;\">\u00c4ven n\u00e4r patienten \u00e4r motiverad kan hinder uppst\u00e5 n\u00e4r behandlingen p\u00e5b\u00f6rjas. De kan gl\u00f6mma att ta medicinen, vara os\u00e4kra p\u00e5 instruktionerna eller ha konkurrerande krav fr\u00e5n arbete eller familj. Att b\u00f6rja m\u00e5 b\u00e4ttre efter en eller tv\u00e5 dagar kan ocks\u00e5 leda till att behandlingen avbryts i f\u00f6rtid. F\u00f6ljsamhet handlar inte bara om vilja \u2013 utan om hur behandlingen passar in i vardagen. Detta kan st\u00f6djas genom proaktiv planering (se steg 3).<\/span><\/p>\n<p><span style=\"font-weight: 400;\">St\u00f6d till h\u00f6griskpatienter genom COVID-19-diagnos och behandling fungerar b\u00e4st n\u00e4r beteendevetenskap kombineras med kulturell k\u00e4nslighet. F\u00f6ljande rekommendationer b\u00f6r d\u00e4rf\u00f6r grundas i b\u00e5da perspektiven.<\/span><\/p>\n<p><b>Praktiska rekommendationer<\/b><\/p>\n<p><b>Steg 1: Skapa en trygg och respektfull atmosf\u00e4r vid diagnosbeskedet<\/b><\/p>\n<p><span style=\"font-weight: 400;\">B\u00f6rja med att bekr\u00e4fta patientens styrkor eller v\u00e4rderingar \u2013 detta minskar f\u00f6rsvar och bygger relation. En metod f\u00f6r att minska defensiva reaktioner \u00e4r den s\u00e5 kallade <\/span><a href=\"https:\/\/doi.org\/10.1037\/hea0000116\"><span style=\"font-weight: 400;\">\u201caffirmation\u201d-metoden<\/span><\/a><span style=\"font-weight: 400;\">, d\u00e4r patienten kort uppmuntras att reflektera \u00f6ver sina personliga styrkor och viktiga roller i livet, s\u00e5som att vara en viktig person f\u00f6r andra \u2013 partner, f\u00f6r\u00e4lder eller kollega \u2013 snarare \u00e4n att fokusera p\u00e5 infektionens bakslag. Detta kan st\u00e4rka sj\u00e4lvk\u00e4nslan och \u00f6ka sannolikheten att acceptera diagnosen och n\u00e4sta steg i behandlingen. N\u00e4r felinformation uppst\u00e5r kan den korrigeras lugnt med en \u201cfaktamacka\u201d: <\/span><a href=\"https:\/\/repository.essex.ac.uk\/29625\/1\/The%20COVID-19%20Vaccine%20Communication%20Handbook.pdf\"><span style=\"font-weight: 400;\">presentera faktum, bem\u00f6t myten kort, f\u00f6rklara varf\u00f6r den \u00e4r felaktig och \u00e5terg\u00e5 sedan till faktumet.<\/span><\/a><span style=\"font-weight: 400;\"> Det \u00e4r viktigt att <\/span><a href=\"https:\/\/doi.org\/10.17061\/phrp3112105\"><span style=\"font-weight: 400;\">h\u00e5lla f\u00f6rklaringar enkla och kulturellt relevanta<\/span><\/a><span style=\"font-weight: 400;\">, s\u00e4rskilt f\u00f6r personer med begr\u00e4nsad h\u00e4lsolitteracitet eller spr\u00e5kkunskaper.<\/span><\/p>\n<p><b>Steg 2: Anv\u00e4nd tydlig och engagerande kommunikation f\u00f6r att st\u00f6dja motivation<\/b><\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/doi.org\/10.1007\/s11606-016-3685-3\"><span style=\"font-weight: 400;\">Motiverande samtalstekniker<\/span><\/a><span style=\"font-weight: 400;\"> \u2013 \u00f6ppna fr\u00e5gor, reflekterande lyssnande och bekr\u00e4ftelse \u2013 kan hj\u00e4lpa patienter att sj\u00e4lva formulera sk\u00e4l till behandling, vilket \u00e4r mer effektivt \u00e4n \u00f6vertalning. <\/span><a href=\"https:\/\/doi.org\/10.1016\/j.pec.2023.107752\"><span style=\"font-weight: 400;\">Ber\u00e4ttelser<\/span><\/a><span style=\"font-weight: 400;\"> (t.ex. en kort patientber\u00e4ttelse) eller <\/span><a href=\"https:\/\/doi.org\/10.1177\/0018720817690634\"><span style=\"font-weight: 400;\">visuella hj\u00e4lpmedel<\/span><\/a><span style=\"font-weight: 400;\"> som infografik kan g\u00f6ra det l\u00e4ttare att f\u00f6rst\u00e5 varf\u00f6r tidig behandling \u00e4r viktig och g\u00f6ra risk f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4mring mer konkret. Patienter kan ocks\u00e5 uppmuntras att v\u00e4ga f\u00f6r- och nackdelar med behandling, <\/span><a href=\"https:\/\/doi.org\/10.1007\/s12160-013-9486-6\"><span style=\"font-weight: 400;\">inte bara utifr\u00e5n egen h\u00e4lsa utan ocks\u00e5 hur \u00e5terh\u00e4mtningen p\u00e5verkar deras sociala liv<\/span><\/a><span style=\"font-weight: 400;\"> (t.ex. att kunna vara med familjen eller beh\u00e5lla n\u00e4ra relationer). F\u00f6r \u00e4ldre vuxna kan <\/span><a href=\"https:\/\/journals.sagepub.com\/doi\/pdf\/10.1177\/09637214211011468?casa_token=aEdlmPSHueUAAAAA:DdR-OMhh_KoihduLSQgSRLg39bB14Xez_e21OhmojPixdhyC3chyzPxDLM6davjBCxkSIYjHkFIt\"><span style=\"font-weight: 400;\">k\u00e4nslom\u00e4ssigt meningsfulla, kortsiktiga m\u00e5l<\/span><\/a><span style=\"font-weight: 400;\"> (t.ex. att bli frisk snabbt f\u00f6r att tr\u00e4ffa barnbarnen) vara mer motiverande \u00e4n l\u00e5ngsiktiga h\u00e4lsom\u00e5l (t.ex. att undvika h\u00e4lsorisker som uppst\u00e5r n\u00e4r sjukdomar byggs p\u00e5 \u00f6ver tid).<\/span><\/p>\n<p><b>Steg 3: St\u00f6d f\u00f6ljsamhet genom praktisk planering<\/b><\/p>\n<p><span style=\"font-weight: 400;\">Arbeta tillsammans med patienten f\u00f6r att skapa en konkret <\/span><a href=\"https:\/\/doi.org\/10.1080\/10410236.2017.1331305\"><span style=\"font-weight: 400;\">handlingsplan<\/span><\/a><span style=\"font-weight: 400;\"> \u2013 var medicinen ska f\u00f6rvaras, n\u00e4r doser ska tas och vilka situationer som ska fungera som p\u00e5minnelser. Detta g\u00f6r f\u00f6ljsamhet mindre beroende av minne. <\/span><a href=\"https:\/\/doi.org\/10.1080\/10463283.2024.2334563\"><span style=\"font-weight: 400;\">Implementeringsintentioner<\/span><\/a><span style=\"font-weight: 400;\"> (\u201cOm jag \u00e4r p\u00e5 jobbet n\u00e4r det \u00e4r dags f\u00f6r dosen, d\u00e5 ska jag\u2026\u201d) hj\u00e4lper till att uppr\u00e4tth\u00e5lla behandlingen \u00e4ven n\u00e4r rutiner f\u00f6r\u00e4ndras. Dosetter, larm och visuella p\u00e5minnelser kan st\u00f6dja f\u00f6ljsamhet.<\/span><\/p>\n<p><span style=\"font-weight: 400;\">Det \u00e4r ocks\u00e5 viktigt att tillsammans identifiera hinder f\u00f6r medicinering och m\u00f6jliga l\u00f6sningar i f\u00f6rv\u00e4g. Uppmuntra patienter att ta hj\u00e4lp av sitt sociala n\u00e4tverk, som ofta g\u00e4rna vill bidra.<\/span><\/p>\n<p><span style=\"font-weight: 400;\">Slutligen \u00e4r kulturellt anpassad v\u00e5rd avg\u00f6rande i alla steg. Genom att fr\u00e5ga om f\u00f6rest\u00e4llningar, familjeroller och spr\u00e5kliga preferenser kan planen g\u00f6ras mer realistisk och respektfull. Genom att kombinera relationsskapande, motivationsst\u00f6d och praktisk planering kan v\u00e5rdpersonal f\u00f6rb\u00e4ttra utfall och minska oj\u00e4mlikheter f\u00f6r de patienter som beh\u00f6ver det mest.<\/span><\/p>\n<p><span style=\"font-weight: 400;\">\u00d6versatt av Olga Perski<\/span><\/p>\n","protected":false},"featured_media":5172,"template":"","meta":{"_et_pb_use_builder":"","_et_pb_old_content":"","_et_gb_content_width":"","_monsterinsights_skip_tracking":false,"_uf_show_specific_survey":0,"_uf_disable_surveys":false},"class_list":["post-5019","module","type-module","status-publish","has-post-thumbnail","hentry"],"translation":{"provider":"WPGlobus","version":"3.0.2","language":"sv","enabled_languages":["en","id","my","bg","zh","hr","cz","da","de","es","fr","gr","he","it","ja","kr","lv","lt","hu","nl","no","pl","pt","ro","ru","sk","sr","fi","et","sv","tr","uk","hi","sw","ta"],"languages":{"en":{"title":true,"content":true,"excerpt":false},"id":{"title":true,"content":true,"excerpt":false},"my":{"title":false,"content":false,"excerpt":false},"bg":{"title":true,"content":true,"excerpt":false},"zh":{"title":true,"content":true,"excerpt":false},"hr":{"title":false,"content":false,"excerpt":false},"cz":{"title":false,"content":false,"excerpt":false},"da":{"title":false,"content":false,"excerpt":false},"de":{"title":true,"content":true,"excerpt":false},"es":{"title":true,"content":true,"excerpt":false},"fr":{"title":true,"content":true,"excerpt":false},"gr":{"title":false,"content":false,"excerpt":false},"he":{"title":false,"content":false,"excerpt":false},"it":{"title":false,"content":false,"excerpt":false},"ja":{"title":false,"content":false,"excerpt":false},"kr":{"title":true,"content":true,"excerpt":false},"lv":{"title":false,"content":false,"excerpt":false},"lt":{"title":false,"content":false,"excerpt":false},"hu":{"title":false,"content":false,"excerpt":false},"nl":{"title":true,"content":true,"excerpt":false},"no":{"title":false,"content":false,"excerpt":false},"pl":{"title":true,"content":true,"excerpt":false},"pt":{"title":false,"content":false,"excerpt":false},"ro":{"title":false,"content":false,"excerpt":false},"ru":{"title":false,"content":false,"excerpt":false},"sk":{"title":true,"content":true,"excerpt":false},"sr":{"title":true,"content":true,"excerpt":false},"fi":{"title":true,"content":true,"excerpt":false},"et":{"title":true,"content":true,"excerpt":false},"sv":{"title":true,"content":true,"excerpt":false},"tr":{"title":true,"content":true,"excerpt":false},"uk":{"title":false,"content":false,"excerpt":false},"hi":{"title":true,"content":true,"excerpt":false},"sw":{"title":true,"content":true,"excerpt":false},"ta":{"title":true,"content":true,"excerpt":false}}},"aioseo_notices":[],"aioseo_head":"\n\t\t<!-- All in One SEO 4.9.10 - aioseo.com -->\n\t<meta name=\"description\" content=\"{:en}By Tracy Epton, University of Manchester, UK, Lisa Marie Warner, MSB Medical School Berlin, Germany, and Aleksandra Lazic, an independent researcher from Belgrade, Serbia Working with high\u2011risk patients around COVID\u201119 can feel like navigating several conversations at once. There\u2019s the clinical information we need to share, of course, but there\u2019s also everything patients bring with\" \/>\n\t<meta name=\"robots\" content=\"max-image-preview:large\" \/>\n\t<link rel=\"canonical\" href=\"https:\/\/practicalhealthpsychology.com\/sv\/module\/module-5\/\" \/>\n\t<meta name=\"generator\" content=\"All in One SEO (AIOSEO) 4.9.10\" \/>\n\t\t<meta property=\"og:locale\" content=\"sv_SE\" \/>\n\t\t<meta property=\"og:site_name\" content=\"Practical Health Psychology - Translating research to practice, one blog post at a time\" \/>\n\t\t<meta property=\"og:type\" content=\"article\" \/>\n\t\t<meta property=\"og:title\" content=\"Att anv\u00e4nda beteendevetenskap f\u00f6r att st\u00f6dja COVID-19-diagnos och behandling i h\u00f6griskgrupper - Practical Health Psychology\" \/>\n\t\t<meta property=\"og:description\" content=\"{:en}By Tracy Epton, University of Manchester, UK, Lisa Marie Warner, MSB Medical School Berlin, Germany, and Aleksandra Lazic, an independent researcher from Belgrade, Serbia Working with high\u2011risk patients around COVID\u201119 can feel like navigating several conversations at once. There\u2019s the clinical information we need to share, of course, but there\u2019s also everything patients bring with\" \/>\n\t\t<meta property=\"og:url\" content=\"https:\/\/practicalhealthpsychology.com\/sv\/module\/module-5\/\" \/>\n\t\t<meta property=\"article:published_time\" content=\"2026-06-21T23:55:56+00:00\" \/>\n\t\t<meta property=\"article:modified_time\" content=\"2026-07-20T07:38:18+00:00\" \/>\n\t\t<meta name=\"twitter:card\" content=\"summary_large_image\" \/>\n\t\t<meta name=\"twitter:title\" content=\"Att anv\u00e4nda beteendevetenskap f\u00f6r att st\u00f6dja COVID-19-diagnos och behandling i h\u00f6griskgrupper - Practical Health Psychology\" \/>\n\t\t<meta name=\"twitter:description\" content=\"{:en}By Tracy Epton, University of Manchester, UK, Lisa Marie Warner, MSB Medical School Berlin, Germany, and Aleksandra Lazic, an independent researcher from Belgrade, Serbia Working with high\u2011risk patients around COVID\u201119 can feel like navigating several conversations at once. There\u2019s the clinical information we need to share, of course, but there\u2019s also everything patients bring with\" \/>\n\t\t<script type=\"application\/ld+json\" class=\"aioseo-schema\">\n\t\t\t{\"@context\":\"https:\\\/\\\/schema.org\",\"@graph\":[{\"@type\":\"BreadcrumbList\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/practicalhealthpsychology.com\\\/sv\\\/module\\\/module-5\\\/#breadcrumblist\",\"itemListElement\":[{\"@type\":\"ListItem\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/practicalhealthpsychology.com\\\/sv#listItem\",\"position\":1,\"name\":\"Home\",\"item\":\"https:\\\/\\\/practicalhealthpsychology.com\\\/sv\",\"nextItem\":{\"@type\":\"ListItem\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/practicalhealthpsychology.com\\\/sv\\\/module\\\/module-5\\\/#listItem\",\"name\":\"Att anv\\u00e4nda beteendevetenskap f\\u00f6r att st\\u00f6dja COVID-19-diagnos och behandling i h\\u00f6griskgrupper\"}},{\"@type\":\"ListItem\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/practicalhealthpsychology.com\\\/sv\\\/module\\\/module-5\\\/#listItem\",\"position\":2,\"name\":\"Att anv\\u00e4nda beteendevetenskap f\\u00f6r att st\\u00f6dja COVID-19-diagnos och behandling i h\\u00f6griskgrupper\",\"previousItem\":{\"@type\":\"ListItem\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/practicalhealthpsychology.com\\\/sv#listItem\",\"name\":\"Home\"}}]},{\"@type\":\"Organization\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/practicalhealthpsychology.com\\\/sv\\\/#organization\",\"name\":\"Practical Health Psychology\",\"description\":\"Translating research to practice, one blog post at a time\",\"url\":\"https:\\\/\\\/practicalhealthpsychology.com\\\/sv\\\/\"},{\"@type\":\"WebPage\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/practicalhealthpsychology.com\\\/sv\\\/module\\\/module-5\\\/#webpage\",\"url\":\"https:\\\/\\\/practicalhealthpsychology.com\\\/sv\\\/module\\\/module-5\\\/\",\"name\":\"Att anv\\u00e4nda beteendevetenskap f\\u00f6r att st\\u00f6dja COVID-19-diagnos och behandling i h\\u00f6griskgrupper - Practical Health Psychology\",\"description\":\"{:en}By Tracy Epton, University of Manchester, UK, Lisa Marie Warner, MSB Medical School Berlin, Germany, and Aleksandra Lazic, an independent researcher from Belgrade, Serbia Working with high\\u2011risk patients around COVID\\u201119 can feel like navigating several conversations at once. There\\u2019s the clinical information we need to share, of course, but there\\u2019s also everything patients bring with\",\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/practicalhealthpsychology.com\\\/sv\\\/#website\"},\"breadcrumb\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/practicalhealthpsychology.com\\\/sv\\\/module\\\/module-5\\\/#breadcrumblist\"},\"image\":{\"@type\":\"ImageObject\",\"url\":\"https:\\\/\\\/practicalhealthpsychology.com\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2026\\\/06\\\/module-5.jpeg\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/practicalhealthpsychology.com\\\/sv\\\/module\\\/module-5\\\/#mainImage\",\"width\":2048,\"height\":1366},\"primaryImageOfPage\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/practicalhealthpsychology.com\\\/sv\\\/module\\\/module-5\\\/#mainImage\"},\"datePublished\":\"2026-06-21T23:55:56+00:00\",\"dateModified\":\"2026-07-20T07:38:18+00:00\"},{\"@type\":\"WebSite\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/practicalhealthpsychology.com\\\/sv\\\/#website\",\"url\":\"https:\\\/\\\/practicalhealthpsychology.com\\\/sv\\\/\",\"name\":\"Practical Health Psychology\",\"description\":\"Translating research to practice, one blog post at a time\",\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"publisher\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/practicalhealthpsychology.com\\\/sv\\\/#organization\"}}]}\n\t\t<\/script>\n\t\t<!-- All in One SEO -->\n\n","aioseo_head_json":{"title":"Att anv\u00e4nda beteendevetenskap f\u00f6r att st\u00f6dja COVID-19-diagnos och behandling i h\u00f6griskgrupper - Practical Health Psychology","description":"{:en}By Tracy Epton, University of Manchester, UK, Lisa Marie Warner, MSB Medical School Berlin, Germany, and Aleksandra Lazic, an independent researcher from Belgrade, Serbia Working with high\u2011risk patients around COVID\u201119 can feel like navigating several conversations at once. There\u2019s the clinical information we need to share, of course, but there\u2019s also everything patients bring with","canonical_url":"https:\/\/practicalhealthpsychology.com\/sv\/module\/module-5\/","robots":"max-image-preview:large","keywords":"","webmasterTools":{"miscellaneous":""},"schema":{"@context":"https:\/\/schema.org","@graph":[{"@type":"BreadcrumbList","@id":"https:\/\/practicalhealthpsychology.com\/sv\/module\/module-5\/#breadcrumblist","itemListElement":[{"@type":"ListItem","@id":"https:\/\/practicalhealthpsychology.com\/sv#listItem","position":1,"name":"Home","item":"https:\/\/practicalhealthpsychology.com\/sv","nextItem":{"@type":"ListItem","@id":"https:\/\/practicalhealthpsychology.com\/sv\/module\/module-5\/#listItem","name":"Att anv\u00e4nda beteendevetenskap f\u00f6r att st\u00f6dja COVID-19-diagnos och behandling i h\u00f6griskgrupper"}},{"@type":"ListItem","@id":"https:\/\/practicalhealthpsychology.com\/sv\/module\/module-5\/#listItem","position":2,"name":"Att anv\u00e4nda beteendevetenskap f\u00f6r att st\u00f6dja COVID-19-diagnos och behandling i h\u00f6griskgrupper","previousItem":{"@type":"ListItem","@id":"https:\/\/practicalhealthpsychology.com\/sv#listItem","name":"Home"}}]},{"@type":"Organization","@id":"https:\/\/practicalhealthpsychology.com\/sv\/#organization","name":"Practical Health Psychology","description":"Translating research to practice, one blog post at a time","url":"https:\/\/practicalhealthpsychology.com\/sv\/"},{"@type":"WebPage","@id":"https:\/\/practicalhealthpsychology.com\/sv\/module\/module-5\/#webpage","url":"https:\/\/practicalhealthpsychology.com\/sv\/module\/module-5\/","name":"Att anv\u00e4nda beteendevetenskap f\u00f6r att st\u00f6dja COVID-19-diagnos och behandling i h\u00f6griskgrupper - Practical Health Psychology","description":"{:en}By Tracy Epton, University of Manchester, UK, Lisa Marie Warner, MSB Medical School Berlin, Germany, and Aleksandra Lazic, an independent researcher from Belgrade, Serbia Working with high\u2011risk patients around COVID\u201119 can feel like navigating several conversations at once. There\u2019s the clinical information we need to share, of course, but there\u2019s also everything patients bring with","inLanguage":"sv-SE","isPartOf":{"@id":"https:\/\/practicalhealthpsychology.com\/sv\/#website"},"breadcrumb":{"@id":"https:\/\/practicalhealthpsychology.com\/sv\/module\/module-5\/#breadcrumblist"},"image":{"@type":"ImageObject","url":"https:\/\/practicalhealthpsychology.com\/wp-content\/uploads\/2026\/06\/module-5.jpeg","@id":"https:\/\/practicalhealthpsychology.com\/sv\/module\/module-5\/#mainImage","width":2048,"height":1366},"primaryImageOfPage":{"@id":"https:\/\/practicalhealthpsychology.com\/sv\/module\/module-5\/#mainImage"},"datePublished":"2026-06-21T23:55:56+00:00","dateModified":"2026-07-20T07:38:18+00:00"},{"@type":"WebSite","@id":"https:\/\/practicalhealthpsychology.com\/sv\/#website","url":"https:\/\/practicalhealthpsychology.com\/sv\/","name":"Practical Health Psychology","description":"Translating research to practice, one blog post at a time","inLanguage":"sv-SE","publisher":{"@id":"https:\/\/practicalhealthpsychology.com\/sv\/#organization"}}]},"og:locale":"sv_SE","og:site_name":"Practical Health Psychology - Translating research to practice, one blog post at a time","og:type":"article","og:title":"Att anv\u00e4nda beteendevetenskap f\u00f6r att st\u00f6dja COVID-19-diagnos och behandling i h\u00f6griskgrupper - Practical Health Psychology","og:description":"{:en}By Tracy Epton, University of Manchester, UK, Lisa Marie Warner, MSB Medical School Berlin, Germany, and Aleksandra Lazic, an independent researcher from Belgrade, Serbia Working with high\u2011risk patients around COVID\u201119 can feel like navigating several conversations at once. There\u2019s the clinical information we need to share, of course, but there\u2019s also everything patients bring with","og:url":"https:\/\/practicalhealthpsychology.com\/sv\/module\/module-5\/","article:published_time":"2026-06-21T23:55:56+00:00","article:modified_time":"2026-07-20T07:38:18+00:00","twitter:card":"summary_large_image","twitter:title":"Att anv\u00e4nda beteendevetenskap f\u00f6r att st\u00f6dja COVID-19-diagnos och behandling i h\u00f6griskgrupper - Practical Health Psychology","twitter:description":"{:en}By Tracy Epton, University of Manchester, UK, Lisa Marie Warner, MSB Medical School Berlin, Germany, and Aleksandra Lazic, an independent researcher from Belgrade, Serbia Working with high\u2011risk patients around COVID\u201119 can feel like navigating several conversations at once. There\u2019s the clinical information we need to share, of course, but there\u2019s also everything patients bring with"},"aioseo_meta_data":{"post_id":"5019","title":null,"description":null,"keywords":null,"keyphrases":{"focus":{"keyphrase":"","score":0,"analysis":{"keyphraseInTitle":{"score":0,"maxScore":9,"error":1}}},"additional":[]},"primary_term":null,"canonical_url":null,"og_title":null,"og_description":null,"og_object_type":"default","og_image_type":"default","og_image_url":null,"og_image_width":null,"og_image_height":null,"og_image_custom_url":null,"og_image_custom_fields":null,"og_video":"","og_custom_url":null,"og_article_section":null,"og_article_tags":null,"twitter_use_og":false,"twitter_card":"default","twitter_image_type":"default","twitter_image_url":null,"twitter_image_custom_url":null,"twitter_image_custom_fields":null,"twitter_title":null,"twitter_description":null,"schema":{"blockGraphs":[],"customGraphs":[],"default":{"data":{"Article":[],"Course":[],"Dataset":[],"FAQPage":[],"Movie":[],"Person":[],"Product":[],"ProductReview":[],"Car":[],"Recipe":[],"Service":[],"SoftwareApplication":[],"WebPage":[]},"graphName":"WebPage","isEnabled":true},"graphs":[]},"schema_type":"default","schema_type_options":null,"pillar_content":false,"robots_default":true,"robots_noindex":false,"robots_noarchive":false,"robots_nosnippet":false,"robots_nofollow":false,"robots_noimageindex":false,"robots_noodp":false,"robots_notranslate":false,"robots_max_snippet":"-1","robots_max_videopreview":"-1","robots_max_imagepreview":"large","priority":null,"frequency":"default","local_seo":null,"breadcrumb_settings":null,"limit_modified_date":false,"ai":{"faqs":[],"keyPoints":[],"schemas":[],"titles":[],"descriptions":[],"socialPosts":{"email":{"subject":"","preview":"","content":""},"linkedin":[],"twitter":[],"facebook":[],"instagram":[]}},"created":"2026-06-22 10:57:57","updated":"2026-07-20 08:26:50","seo_analyzer_scan_date":null},"aioseo_breadcrumb":"<div class=\"aioseo-breadcrumbs\"><span class=\"aioseo-breadcrumb\">\n\t\t\t<a href=\"https:\/\/practicalhealthpsychology.com\/sv\" title=\"Home\">Home<\/a>\n\t\t<\/span><span class=\"aioseo-breadcrumb-separator\">&raquo;<\/span><span class=\"aioseo-breadcrumb\">\n\t\t\tAtt anv\u00e4nda beteendevetenskap f\u00f6r att st\u00f6dja COVID-19-diagnos och behandling i h\u00f6griskgrupper\n\t\t<\/span><\/div>","aioseo_breadcrumb_json":[{"label":"Home","link":"https:\/\/practicalhealthpsychology.com\/sv"},{"label":"Att anv\u00e4nda beteendevetenskap f\u00f6r att st\u00f6dja COVID-19-diagnos och behandling i h\u00f6griskgrupper","link":"https:\/\/practicalhealthpsychology.com\/sv\/module\/module-5\/"}],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/practicalhealthpsychology.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/module\/5019","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/practicalhealthpsychology.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/module"}],"about":[{"href":"https:\/\/practicalhealthpsychology.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/module"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/practicalhealthpsychology.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media\/5172"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/practicalhealthpsychology.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=5019"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}