Self-monitoring

Sluta vara en struts! Fördelarna med att hjälpa människor övervaka sina framsteg

Av: Thomas L. Webb, Department of Psychology, The University of Sheffield, the UK

Hur går det med ditt mål, att minska din sockerkonsumtion och tappa 10 kg? Antagligen vet du inte – du kanske inte ens vill veta. I situationer som dessa tenderar vi människor att bete oss som strutsar och begrava våra huvuden i sanden, undvikandes eller avvisandes information som skulle hjälpa oss att övervaka våra målframsteg. Forskning om detta ”strutsproblem ” tyder på att vi ofta inte håller reda på våra framsteg (t.ex. genom att väga oss) till viss del för att sådan framstegsövervakning får oss att må dåligt över vår nuvarande status – vi väger mer än vi hoppats och vi äter fortfarande för mycket socker. Teori och forskning tyder dock på att framstegsövervakning hjälper oss människor att identifiera skillnaden mellan vårt nuvarande och önskade tillstånd, och att skillnaden kan motivera oss att handla. Genom att undvika framstegsövervakning gör vi det svårare att identifiera behovet av att agera och svårare att upptäcka vilka handlingar som har bäst effekt. Att förstå ”strutsproblemet” gör det därför möjligt för sjukvårdspersonal (och andra) att hjälpa människor att framstegsövervaka. Vi har hittat starka bevis på att när vi stödjer människors framstegsövervakning hjälper detta dem att uppnå mål inom en rad domäner.

Att framstegsövervaka innebär att man kollar den nuvarande situationen (t.ex. hur mycket socker som har konsumerats den dagen, när och var) och jämför detta med något mål eller referensvärde (t.ex. högst 6 teskedar socker per dag). Detta kan göras i en dagbok eller på ett papper. Det finns också digitala verktyg som kan hjälpa till – det pratas till och med om en rörelse som kallas ”det kvantifierade jaget.” Våra telefoner registrerar till exempel automatiskt hur många steg vi har tagit, våra klockor kan berätta för oss hur länge och hur väl vi har sovit, och vi kan använda appar för att skanna streckkoderna på livsmedelsförpackningar för att ta reda på näringsvärden. Många av dessa verktyg hjälper till och med till med målsättning.

Att använda dessa verktyg för framstegsövervakning kan hjälpa människor att identifiera när och hur de kan agera annorlunda. Att skanna streckkoderna på livsmedelsförpackningar kan hjälpa en person som försöker minska sin sockerförbrukning att inse hur mycket socker som finns i ett glas apelsinjuice eller en skål cornflakes och hjälpa dem att identifiera (och byta till) varor med lägre sockerhalt. Framstegsövervakning som metod kan därför utgöra grunden för insatser som ska hjälpa människor uppnå hälsomål. Forskningen tyder också på att framstegsövervakning är ännu effektivare om det kombineras med tekniker som hjälper människor att sätta bra mål och vidta åtgärder om och när det behövs (t.ex. genom om-då planering

Med tanke på att vi människor har en tendens att avfärda information som vi inte gillar (t.ex. genom att hävda att hälsodata inte återspeglar vårt typiska beteende eller att datainsamlingen måste vara dålig) så kan psykologiska tekniker som självbekräftelse vara till stöd för att hjälpa människor ta till sig resultaten från framstegsövervakning och handla utifrån dem.

Praktiska rekommendationer

Framstegsövervakning innebär ofta helt enkelt att identifiera en metod för att övervaka beteende och/eller resultat (t.ex. genom en app eller dagbok) och åta sig att använda den insamlande information. Men vi begraver ofta huvudet i sanden och följer inte upp. Du kanske därför kan:

  • Hjälpa människor identifiera vad de ska övervaka. Om de försöker gå ner i vikt bör du till exempel överväga om det är bäst att övervaka beteenden – som fysisk aktivitet eller kostintag – resultat – som vikt eller midjeomkrets – eller en kombination av båda. Vår forskning tyder på att människor bör uppmuntras att övervaka det som de är mest intresserade av att förändra, vare sig det är resultat, beteenden eller en kombination därav.      
  • Hjälp människor att objektivt ta in information som erhållits genom övervakning. Forskning tyder på att självbekräftelse kan hjälpa människor vara mindre defensiva. Om du misstänker att en individ kan reagera defensivt till sitt övervakade beteende eller resultat så kan självbekräftelse innan informationspresentation (till exempel genom fokus på deras kvalitéer som vänlighet eller omtänksamhet) hjälpa dem att ta till sig informationen.
  • Stödja människor i deras förändring i respons till resultaten. Att identifiera behovet av att agera och motiveras av detta är bara de första stegen i förändringen. Människor kan behöva hjälp att omsätta sina goda avsikter i handling. Hjälp dem formulera om-då planer som anger när, var och hur de kommer att agera. Till exempel kan någon som identifierar att de äter för mycket socker skapa en plan som säger “Om jag äter frukost, äter jag havregröt snarare än cornflakes.”

Översatt av: Adrian Stymne, University College London

Please follow and like us: